Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Fullskiktad - Sida 1 av 1

Omföring av enskiktade skogsbestånd till fullskiktade skogar : en simulering i Heureka BeståndsVis

Trakthyggesbruket är det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av både sociala, estetiska och biologiska skäl. Det finns dock alternativa sätt att bruka skogen på, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger på att skogen är Fullskiktad. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter i att omföra enskiktade skogar till Fullskiktade genom återkommande gallringar med hjälp av simuleringar. Data som använts för simuleringarna är inventeringsdata från Västergötlands län, inventerat september 2013. Utifrån beståndsdata valdes bestånd ut med olika trädslagsblandning, ålder och bonitet. Simuleringsprogrammet som användes var Heureka StandWise och bestånden simulerades över en 100-årsperiod. Resultaten av simuleringarna visade att det var möjligt att skapa en Fullskiktad skog, både i tallbestånd och granbestånd. Tät gallringsmogen skog på bördig mark visade sig vara svårt att konvertera.

Produktion och beståndsstruktur i fullskiktad skog skött med blädningsbruk

Denna studie behandlar tillväxt och beståndsstruktur samt sambandet mellan dessa i skog skött med blädningsbruk. Blädningsbruk förutsätter Fullskiktad skog med fallande diameterfördelning, under nordiska förhållanden vanligtvis dominerad av gran (Picea abies (L.) Karst). Strukturen i Fullskiktad skog är resultatet av tillväxt, skörd/mortalitet och inväxning. Kunskap om det komplexa samspelet mellan dessa faktorer ger skogsskötaren möjlighet att planera och sköta Fullskiktad skog för en hög och uthållig produktion. Undersökningar och litteratur inom aktuella områden tas upp i en litteraturstudie. Ämnen som behandlas är: definitioner och begrepp, diameterfördelningen i Fullskiktad skog och hur denna kan beskrivas, blädning och andra avverkningsstrategier samt tillväxt- och produktionsundersökningar i Norden, Europa och USA.

Metod för användning av Geografiska Informationssystem vid kartläggning av blädningsskog : en studie genomförd på Vilhelmina kommun

Målet med skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta Fullskiktade skogar. Med Fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

Volymproduktion i fullskiktad granskog : Siljansfors försökspark, Dalarna

Blädningsbruk kan enbart bedrivas med sekundära trädslag i Fullskiktade skogar. I Sverige är gran (Picea abies (L.) Karst) det dominerande trädslaget för denna form av skogsskötselsystem. Skötselsystemet har länge varit kontroversiellt på grund av missuppfattningen att det är synonymt med de dimensionshuggningar som i början på 1900-talet härjade de svenska skogarna. Denna studie inriktade sig mot att analysera den volymproduktionsökning som under de senaste 53 åren ägt rum på Siljansfors försökspark, blädningsyta 9082. Data bearbetades och variablerna som huvudsakligen analyserades var diametertillväxt, stamantal samt medelhöjd.

Skogsbruk med höga rekreationsvärden : Forestry with high recreational values

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.