För att ha en chans att ändra trenden med ökande utsläpp av växthusgaser är internationella samarbeten nödvändiga. Därför har EU genom miljökvalitetsmålet Begränsad Miljöpåverkan satt krav på högsta tillåtna utsläpp av växthusgaser. Att sänka energianvändningen för upp- värmning är ett steg i att även sänka utsläpp av koldioxid, som är en av växthusgaserna. Sänkning av energianvändning kan göras på flera sätt, bl.a. genom att öka tjockleken på isoleringen eller återvinna värmen i frånluften. Men dessa åtgärder ska inte helt okritiskt göras.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget Fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt Fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.

En utmaning under produktionen är uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjälklag. Om uttorkningen försenas kan golvbeläggningar inte appliceras i rätt tid, men att arbetet forceras är inte ett alternativ, då risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan är att torkklimatet i byggnaden är gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mäta klimatet, där dataloggar på olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmätningar i betong är tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.