Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Fruktodling - Sida 1 av 1

Grönhults fruktodling i Vångabygden : äppelsorter, historia och framtid

Kandidatarbetets syfte är att dokumentera och analysera äppelsortimentet på Grönhults Fruktodlingar i Vångabygden, samt att beskriva Fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som använts är dels en fält- och analysstudie över äppelsortimentet på Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie. Fruktodling har en mycket lång tradition i Vångabygden och kan spåras tillbaka till tidig medeltid då munkarna på Bäckaskogskloster antas ha startat intresset för Fruktodling i trakten. Grönhults Fruktodling är en av de tidigaste, lite större, odlingarna i Vångatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har Fruktodlingen inte skötts professionellt, men ändå underhållits någorlunda och än idag finns ett större antal, fruktbärande äppelträd kvar på gården. I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 äppelsorter som idag finns på Grönhult. I denna tabell kan utläsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrån, vid vilken tid de introducerats i Sverige, när sorterna mognar, vilken fruktfärg de har och anmärkningar om sorterna, där exempelvis deras härdighet i landet tas upp.

Spaljerad frukt på Trädgårdens skola. Rapport från ett praktiskt trädgårdsmästararbete

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

Vattensork och åkersork - skadegörare i svensk fruktodling

There are two species of voles that cause damage in Swedish fruit production: the water vole (Arvicola terrestris) and the field vole (Microtus agrestis). Both species make the most damage during the winter season. The water vole makes subterranean burrows and cause serious damage by gnawing on the tree roots. The field vole seldom makes burrows and gnaws the bark at the base of the tree trunk. In recent years there have been several reports about increasing vole damage.

Den victorianska köksträdgården - tillbaka till framtiden

Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden ? vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och Fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.   På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården.

En man och hans ?pplen: en fallstudie av Carl Str?mbergs ?ppeltr?dg?rd

This bachelor?s thesis studies Carl Str?mbergs ?ppeltr?dg?rd, a private garden consisting of a large number of apple trees and varieties. The garden is located outside ?rebro, in N?rke, and is owned by a unit owner association whose goal is to preserve and determine the varieties. Through interviews, articles, site visits and documents from Carl Str?mberg, the purpose have been to get an understanding of who Carl Str?mberg was, how he collected the apple varieties and how that process was affected by the climate amongst apple growing and pomology during that time.

Sortval f?r ?pplehagen: Odlade och rekommenderade ?pplesorter i Skaraborgs l?n 1880?1930

This thesis investigates the former apple orchard ?pplehagen with a focus on its origin, history, and remaining fruit trees. Historical aerial photographs, historical maps, an interview with a former owner, together with a field investigation has served as the methods of this survey. The investigation shows that ?pplehagen probably was established between 1882 and the 1930?s as a rational orchard in the spirit of the time aiming to produce fruit both for household and for sale.

Bekämpning av fruktträdsspinnkvalster (Panonychus ulmi) med oljeemulsioner i äppelodling

Sedan införandet av bredverkande insekticider har frukträdsspinnkvalster, Panonychus ulmi orsakat skada på äppelodlingar i stora delar av den tempererade världen. Kemiska acaricider utvecklades först som en lösning, men deras höga toxicitet och kvalstrens förmåga att bilda resistens har gjort dem omoderna. En lösning på problemet är sprutning med oljeemulsioner, som främst har en fysikalisk verkan. Oljorna tillverkas av antingen mineraloljor eller vegetabilisk oljor och används traditionellt till bekämpning av övervintrande ägg på våren. För att bekämpningen ska vara effektiv krävs dock att den utförs när äggen är som känsligast. Äggen hos P. ulmi blir känsligare ju närmare kläckning de befinner sig.

Planering av lägerområden : exemplet Sjöröd

This is a final thesis on the landscape architecture program at the Swedish University of Agricultural Sciences. It is the end of five years of studies and comprises 30 ECTS. This thesis is about the camp area Sjöröd, located by Gyllebosjön (the Gyllebo Lake) on Österlen in Skåne, southern Sweden. The thesis results in plan for how the area could be used in the future. It also raises the questions; what scouting of today is, how it is to be developed for the future, what a camp is and which aims the scout movement has set up for itself and its activities. The thesis also treats what is typical for Skåne, for Österlen and for the area around Sjöröd as a starting point.

Strategier för implementering av IP-system i fruktodling : en jämförande fallstudie mellan Sverige och Etiopien

Integrerad produktion (IP) är ett odlingssystem som EU beslutat om att samtliga producenter i medlemsstaterna ska följa från och med 1 jan 2014 (Europaparlamentet, 2009). Arbetet med införandet av detta är redan långt gånget i Sverige och Svenskt Sigill står för en produktmärkning som bland annat innebär att produkten är odlad enligt IP (Svenskt Sigill, 2011). En liknande global märkning finns, där tanken är att reglerna för IP-odling ska vara desamma världen över, för att underlätta internationell handel (GLOBAL G.A.P, 2011).Integrerad produktion (IP) syftar till att ge långvariga och hållbara lösningar i produktion och odling genom att ha det naturliga ekosystemet som kunskapsbas (Svenskt Sigill, 2011). Målet med odlingssystemet är att få hög avkastning och dessutom göra så låg påverkan på naturen och använda så lite energi, gödning- och bekämpningsmedel som möjligt.I detta arbete görs jämförelser av Svenskt Sigills märkning och GLOBAL G.A.P.s krav på vad som krävs för att bli certifierad odlare enligt deras regelverk. Jämförelsen av de olika märkningarna appliceras sedan på odlare i Sverige och i Etiopien.