Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået.

This paper attempts to trace the journey of Adonis from ancient Mesopotamia, through Phoenicia and finally to Greece, and to see how his function and cult have evolved during this migration. It starts with a short summary of previous research regarding Adonis and goes on to describe the myths and the rites of Adonis as they were celebrated in Alexandria, Byblos and Athens. I then examine possible connections to ritual drama, the mystery religions and whether there is any evidence that the Adonia might have been a germination ritual.My conclusions are that Adonis loses his connection to the growing cycle and the ideology of sacred kingship with the move to Greece where the political system with independent city states is different, and that there has been too much focus on Adonis as a vegetation god. Since Adonis is connected with the ancient Near Eastern cults of sacral kingship it might be more rewarding to consider the death aspects associated with his cult and the possibility of ancestral worship in relation to a ruler. This would make some of the otherwise puzzling aspects of his cult more understandable..

Trenden pekar på att det i dagens städer blir allt viktigare att kunna odla, då många längtar efter egenodlade grödor. En balkong är för många det enda stället att skapa sin egen privata oas och så länge som balkongen i fråga har de rätta förutsättningarna, så finns det inga hinder för att kunna göra detta. I mitt arbete tar jag upp och visar på olika möjligheter att kunna odla de frukter och bär som många förknippar med en större trädgård. De växtslag jag har valt att inrikta mig på är hallon (Rubus idaéus), jordgubbar (Fragaria x ananassa), äpple (Malus domestica) och körsbär (Prunus avium), då dessa växtslag är några av de som jag själv förknippar med min barndoms trädgårdar. Förutom en generell del om balkongodling, så presenteras i arbetet växtbeskrivningar och odlingsinformation om dessa växtslag.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och Fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.

Ämnet för denna undersökning är de teologiska perspektiven runt två gudomligförklarade kungar i det forntida Mesopotamien, nämligen den gammalakkadiske kungen Naram-Sin (ca. 2254-2218 f.kr.) och den nysumeriske kungen Shulgi (ca. 2094-2047 f.kr.). De teologiska perspektiven behandlas här med hjälp av en induktionsbaserad historisk undersökning som utgår från vad olika forskare har skrivit i ämnet. Eftersom detta är en c-uppsats och det inte har varit möjligt att använda sig av primärkällor såsom arkeologiskt material och historiska källor på originalspråk så utgår denna undersökning uteslutande från forskningslitteratur.