Vi vill med vår studie beskriva, tolka och ge en förståelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgått från tre frågeställningar, vad är fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsättningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frågeställningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av åtta verksamma fritidspedagoger, i Piteå kommun. Vår undersökning resulterade i att vi såg en tämligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gällande friluftsliv inte är så omfattande. Vidare framkommer det i vår studie att en planerad och målstyrd Friluftsverksamhet sällan är förekommande ute i verksamheterna.

Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för Friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av Friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av Friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten.

Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var: · På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994). · Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv? · Hur planerar skolan Friluftsverksamhet? · Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? · Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om Friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en Friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om Friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en Friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrån Friluftsfrämjandets tidskrift, I alla väder. Genom användandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats från 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trätt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans Friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn på friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framträtt genom åren visar en spegling av samhället i övrigt. Influenser som präglat synen av friluftsliv varierar beroende på tid, det kan handla om t.ex.