Undersökningen anknyter till Skånes danska förflutna. Riksdagen år 1720 bildar en bas för undersökningen, där de skånska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

This is a study of the letters from His Majesty the King to the county governor of Gotland in 1735. In the Age of Liberty the king had limited power. Royal decisions were made with the Council of the Realm where the King only had the advantage of having two votes and a casting vote. Furthermore, the Council had to act according to the decisions of the Estates of Parliament, if at least three of the four Estates were in agreement. The duties of the county governor were set out in a detailed instruction of which the most recent version was issued in 1734.

This essay is a contribution to the process of reconstructing the meaning of a concept that has been long forsaken and somewhat forgotten. It examines the way in which the Swedish nobility perceived the politically active peasantry during the 1740s as an expression of the prevailing political culture of the period. The aim of this study is thus to understand a bygone world of thought that once existed in a very turbulent political culture. I focus on the words formed and articulated in the halls and rooms of the Swedish estates by which the thoughts, opinions and power of the Swedish government came to the fore. In doing so it is possible to say something about how the nobility, in their relationship with the peasantry, constructed an object which represented their perception of the Swedish peasant and what this meant.

The purpose of this paper is to examine how the arrival of class society is expressed in the social dance of high society during the second half of the eighteenth century. The study is based on the idea that culture and society develope in interaction; that changes in the economic, political and social life determine the cultural expressions as well. What I wish to examine is whether cultural themes from the developing bourgeois culture ? individualism, to be precise ? is expressed in the social dance during the second half of the eigthteenth century. // The study shows that public balls definitely gave people a chance to show off on the dance floor in spite of social rank.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i Frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell.Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg.