Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS Fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention.Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt.Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner.

1999 auktoriserade FN:s säkerhetsråd Fredsinsatsen där UNMIK fick mandat attpolitiskt administrera och bygga upp provinsen Kosovo. Vår uppsats syftar till attstudera de etniska motsättningarna mellan kosovoalbaner och serber i Kosovounder UNMIK:s styre och även att studera UNMIK:s hantering avmotsättningarna samt de båda gruppernas förhållande till UNMIK. Vi gör dettagenom en beskrivande fallstudie som främst inriktar sig på vetenskapliga artiklaroch rapporter. Vi granskar hur de etniska motsättningarna har fått negativakonsekvenser för freden i Kosovo. Det har bildats en partition mellan de bådagrupperna och etniskt motiverat våld har förekommit.