Denna uppsats är en problematiserande studie av Fredsbyggandet i Somaliland efter självständighetsutropet 1991, där fokus läggs på att undersöka huruvida detta fredsarbete var så lokalt förankrat och ?bottom-up? som man efter en första anblick kan ana i och med utvecklingen ?självständighetsutropande-fred-demokratisering?. För att studera detta har jag valt att bland annat titta på vilka strukturer som rådde gällande fredsarbetet, bland annat utifrån kvinnors roller och deltagande. Vidare görs en bedömning huruvida Fredsbyggandet i efterhand kan sägas vara lyckat eller inte och effekten av Somalilands status som icke-erkänd kvasistat gällande Fredsbyggande undersöks. Teoretiskt sett grundar sig uppsatsen bland annat på Lederachs tankar om Fredsbyggande, och resultatet har framkommit utifrån en kvalitativ litteraturstudie där begreppshistorik utgjort en viktig del av metoden.

Valen 2006 var de första fria valen i den Demokratiska Republiken Congo sedan självständigheten på 1960-talet. Med valen föddes hopp om ett demokratiskt styre och en fred. Vår uppsats är en fallstudie av Congo utifrån kvalitativ textanalys. Vi försöker besvara frågan om valen har haft någon betydelse för en demokratisering, samt om de har haft någon effekt på ett Fredsbyggande. Detta gör vi genom att analysera valen utifrån viktiga demokratiska kriterier, och genom teorier om vilken roll demokratisering kan ha i konfliktlösning.

Liberia har på senare tid präglats av instabilitet och misslyckat Fredsbyggande. Vår ambition är att ge en välgrundad förståelse för inbördeskriget 1989-1996, och att på ett resonerande sätt besvara frågan varför man inte lyckades etablera varaktig fred efter krigsslutet. Uppsatsen är en teorikonsumerande fallstudie av Liberia med ett tvådelat syfte. Vårt fall analyseras utifrån teorier om krigsorsaker och Fredsbyggande och empirin utgörs av tidigare forskning på området. De slutsatser vi nått är att kriget kan förstås som ett resultat av statens urholkade makt och de missförhållanden detta skapade.

In this study our aim is to display a series of possible mechanisms which operateswithin the regions and societies were child soldiers were frequently andextensively used in combat tasks. Our study is based on the assumption thattoday's peace-building strategies are inadequate to describe certain problemsfaced by many post-conflict countries, especially in Africa. We argue that largeformations of child soldiers will, if not properly and immediately addressed, causeserve and structural problems in society, gravely hampering growth andinstitutional capacity. The Issues of Post Traumatic Stress and societal insecuritybrought on by the use of child soldiers poses a serious threat to society as a whole.In this study we use Uganda as an illustrative case to describe the mechanisms atwork..

I denna uppsats gör vi en ansats till att förklara varför konflikten i Tjetjenien inte är löst. Genom att undersöka om konflikten i Tjetjenien är en Protracted Social Conflict, får vi fram de underliggande mekanismerna och komplexiteten som gör att konflikten kan fortgå. När dessa är tydliggjorda identifierar och senare kritiserar vi de traditionella Fredsbyggandestrategierna, vilka inte är tillräckliga i en sådan komplex konflikt. Detta framförallt på grund av att de traditionella Fredsbyggandestrategiernas mål snarare är att bygga en liberal markandsdemokrati snarare än fred. För att komma till en lösning krävs en uppmuntran till civilbefolkningen att utveckla forum som kan överbrygga splittringen mellan de olika identitetsgrupperna, detta är dock något som måste ske frivilligt och på folkets egna premisser..

Det finns många faktorer som påverkar hur svårlöst en konflikt är. Vi undersöker en av dem, nämligen skuggnätverken, genom att titta på kausalsambandet mellan skuggnätverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnätverk är en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill säga ekonomiska och politiska länkar som på både lokal och internationell nivå rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnätverkens utbredning i fyra afrikanska länder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft på de ekonomiska, politiska och sociala områdena i respektive länder.

In this thesis we have tried to answer the question of whether or not the peaceorganizations working in Israel and Palestine have an impact. We have answered the question by analyzing six different organizations; three who work with children and the other three with women issues. The analysis contains a case study of each organization and then a comparison between the two groups. This study is built on theories about; grassroots organizations, women in organizations and intergroup communication. Our conclusions in this thesis show that there are some similarities between the groups as well as there are differences.

Den här uppsatsen analyserar och jämför olika konflikttransformerande organisationer som verkat i Nordirland och genom detta ges möjlighet att på så vis ta reda på om det skett en konflikttransformation eller ej? Analysen utgår från John Paul Lederach teorier kring Fredsbyggande modeller. Jag kommer använda mig av två modeller, den ena är en pyramid över samhället, där det politiska toppskiktet ligger högst och gräsrotsnivån ligger i botten. Den andra är en modell över förflyttningen från ett stadium av konfliktövergång till en fullständig transformation av konflikten. Vidare kommer jag ta fram vilket arbete, metoder samt vilken målgrupp de konflikttransformerande organisationerna har använt.

En bättre värld genom faith? En studie om hur organisationen DIAN Interfidei arbetar för att skapa fredliga relationer i Indonesien [A better world through faith? A study about how the organization DIAN Interfidei works to pursue peaceful relations in Indonesia]. The aim of this study has been to analyze how an Indonesian NGO called DIAN Interfidei works with peacebuilding through faith in order to bring harmony between the various ethnic and religious groups of people that inhabits the nation. Through interviews and the study of Interfideis own source-material could their methods and problems be explored, and later on related to contemporary research in the field of conflict-resolution and peace-making. The conclusions that could be drawn from this study is that Interfidei primarily targets two specific groups (teachers of religion in schools and future religious leaders) in their programmes, because these groups in turn have the potential to affect several people in their own work.