Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas Fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är Fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi Fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

Per definition så befinner sig Nordkorea och Sydkorea i krig med varandra sedan 25 juni 1950. Den aktiva delen av kriget varade endast i tre år och avlöstes av Armistice Agreement 27 juli 1953. Avtalet syftade till att möjliggöra för politiska företrädare att enas om ett Fredsavtal ? något man aldrig lyckades uppnå.Denna uppsats analyserar tiden från Kairokonferensen 1943 intill Armistice Day 1953 utifrån hur bakomliggande incitament ? sett ur realistiska och liberalistiska perspektiv inom ramen för internationella relationer ? kan förklara händelseutvecklingen på den koreanska halvön.Resultatet visar på hur erfarenheter och efterbörd av VK II, politiska målsättningar, misstro mellan parterna och till FN, successivt bygger upp dagens delade Korea utifrån vad som främst återfinns inom den realistiska teoribildningen..

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrån en spelteoretisk ansats som en avvägning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs på motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsätt genom att använda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det på två empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete är mer rationellt än konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poängteras att förtroende, eller en utomstående garant, är absolut nödvändigt för fungerande samarbete. Vår ambition har varit att lägga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan användas för att få en ökad förståelse av aktörers agerande i såväl samarbete som konflikt..

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.

stater bildats på internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 år för Jugoslavien men de etniska motsättningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra år. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett Fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som är den största regionala säkerhetsorganisationen i världen med 55 medlemsstater från Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att säkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrån med en begränsad möjlighet till inflytande vad det gäller den bosniska befolkningen. Detta reser frågan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgång? Den internationella interventionen och Fredsavtalet som följde syftade inte bara till att få slut på kriget i regionen utan också till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhället.