Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras Framtidsplanering.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka värdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumärket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumärkesområdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumärkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumärket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utsträckning har omprövats. Då varumärket utvecklas i takt med att samhället i stort utvecklas blir det naturligt att de värdeskapande faktorer som krävs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumärkesstrategier inkluderar bland annat förmågan att kunna blicka framåt, att kunna berätta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal värdeskapande faktorer som tycks vara bestående och oberoende av samhällsförändringar.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet avenkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård.

Sveriges kommuner står inför ett omfattande generationsskifte där viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver också jobba på sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att sträcka sig till 2011 och syftar till att underlätta det generationsskifte som vänta. Håbo kommun är den drivande kommunen och likväl vår uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet är att kommunerna i projektet Kompetensbron ska få mer material att arbeta med men framförallt att de ska få ett nytt, innovativt verktyg för Framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.Frågeställningar som styrt studien är: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn på sin arbetsgivare? Vad anser de utmärker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn på kompetens?Rapporten präglas av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i Håbo kommun, Enköping kommun samt Upplands Väsby kommun.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa.SyfteSyftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet.

Titel: Att upptäcka ett företag och dess omvärld Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Wahlberg Handledare: Lars Torsten Eriksson Datum: Juni 2011 Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva företaget A-assistans Leimir AB och undersöka vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som företaget behöver ta hänsyn till i sin Framtidsplanering. Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats och utgör en fallstudie där datainsamling i huvudsak skett genom intervjuer med företagets VD samt enkäter riktade till företagets tjänstemän. Eftersom jag även arbetar i företaget kan man säga att deltagande observation ingår och en självklar användning av interna dokument. Den teoretiska grunden bygger på litteratur om marknadsföring och affärsutveckling. Med MIO-modellen som ramverk har jag varit inriktad på två submodeller, den verbala beskrivningen av affärsidéer och den schematiska SWOT-modellen. Resultat: Examensarbetet föreslår en ny affärsidé som kan uttryckas som ?Vi som privat aktör erbjuder den bästa PERSONLIGA assistansen i enlighet med LSS till assistansberättigade över hela landet där självständighet och självbestämmande tillsammans med kompetens är grundstenarna för din assistans?.  Vidare redovisas en sammanställd SWOT beskrivning som underlag för företagets analys och fortsatta diskussioner och planering.  Förslag på fortsatt forskning: Ett flertal studier aktualiseras av denna studie.

För att skapa tillväxt och förnya sig måste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förändras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrågar. En av framgångsfaktorerna, främst för tjänsteföretag, är humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet är medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmågor. Kompetensutveckling ses numera som en självklarhet i organisationerna och chefer lägger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det är komplexa problem som skall lösas med välutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, där det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kärl med smält järnmalm.