Fysisk träning för barn har alltid varit ett kontroversiellt ämne som berör såväl etiska och fysiologiska som medicinska frågor. Styrketräning är den form av träning som ställer dessa frågor på sin spets. De svenska officiella organen Idrottens Forskningsråd (IFR) och Riksidrottsförbundet (RF) har genom åren lagt fram rekommendationer och riktlinjer som ska fungera som underlag vid utformning av den träningsverksamhet som bedrivs i idrottens föreningsliv. Eftersom forskningsrön har förändrats i takt med forskningsframsteg har också rekommendationer och riktlinjer från officiellt håll varierat över tid. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om Fotbollsledare har kännedom om de senaste rekommendationerna vad gäller styrketräning för barn.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och Fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav ställer spelare på ledare? - Vilka krav ställer ledare på spelare? - Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.