The purpose of this study is to examine if, how and why history teachers work with local history projects in education. The results will be analyzed based on a theory of the uses of history. I also investigate, through group interwiews with students, if and how students? historical consciousness may develop through teaching about local history. The result is a variation map of teachers? different uses of history and how students historical consciousness can manifest itself.The results of the study shows that all the teachers interviewed uses local history projects in education.

Fotbollsintresset har de senaste åren ökat avsevärt i Sverige. Man skulle kunna säga att framgången i VM 1994 var en bidragande orsak. Supporterpolis blev ett känt begrepp i samband med arrangemanget av EM i Sverige 1992. Fotbollshuliganism, dvs. våld som uppstår i samband med fotboll, är dock på intet sett något nytt fenomen i vårt samhälle.

Fotbollshuliganism har i många år varit ett mer eller mindre stort problem för arrangörer, ordningsmakt och samhället som sådant. Under löpsedlar likt ?Skandal på Söderstadion? har journalister uttryckt sitt missnöje med rättsväsendets möjligheter att arbeta mot huliganismen. Detta väckte vårt intresse att läsa in oss på fenomenet samt förkovra oss i de lagstöd som finns att arbeta med under fotbollskommenderingar. Vårt tillvägagångssätt har uteslutande inneburit litteraturstudier.

Den gångna säsongen i fotbollsallsvenskan har varit väldigt turbulent. En hel del supporterrelaterade oroligheter skedde vid flera olika tillfällen. Därför har vi valt att ta reda på uppfattningar om hur en elitfotbollsklubb drabbas och vad som eventuellt skulle gå att förbättra. Den kvalitativa metod som använts i studien är grundad teori och har utgått ifrån intervjuer som genomförts med personer kopplade till en svensk elitfotbollsklubb. De som ställt upp har varit både tjänstemän samt spelare inifrån klubben, supporterpolis, risksupporter samt icke risksupporter.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988).

Denna undersökning fokuserar på Fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på Fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer.