Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är Fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och Fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar..

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av Fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit Fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida Fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om Fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Bakgrund Tidig Fosterdiagnostik är en undersökning med syfte att upptäcka eventuella kromosomavvikelser i fostret. Föräldrar kan komma att ställas inför flera svåra val under graviditeten. För att göra ett informerat val avseende tidig Fosterdiagnostik krävs god information till de blivande föräldrarna från vårdgivaren. Syfte I denna studie undersöks om paret är överens eller inte avseende informerat val och huruvida det påverkar kvinnans graviditetsrelaterade oro, beslutskonflikt, nöjdhet med informationssamtalet samt om det påverkar hennes beslut att göra tidig Fosterdiagnostik.Metod Femtiotre kvinnor, tidigt in i sin graviditet, deltog i studien. Kvinnorna delades upp i två grupper, där den ena var överens med sin partner avseende informerat val och den andra inte.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av Fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit Fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida Fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om Fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om Fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället..

Bakgrund: Den snabba tekniska utvecklingen har medfört förbättrade möjligheter till detaljerad och högkvalitativ Fosterdiagnostik. Avvikelser i fostrets utveckling kan därför upptäckas på ett tidigt stadium i graviditeten. Att få ett besked om att fostret bär på en anomali är ofta entraumatisk upplevelse som försätter de blivande föräldrarna i svåra etiska dilemman. Fosterdiagnostik med MR är en relativt nyutvecklad modalitet som ger detaljerade och högkvalitativa bilder. Den forskning som genomförts hittills har främst handlat om magnetfältets inverkan på fostret medan det saknas kunskap om den gravida kvinnans upplevelse avundersökningen.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för Fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om Fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud.

Introduktion: Fosterdiagnostik med magnetkamerateknik (MR-teknik) har utvecklats mycket den senaste tiden och använts som en kompletterande metod till ultraljudsundersökning. Magnetkamera ger ingen joniserande strålning till patienterna, samt ger en mycket mer detaljerad bildinformation än vad andra metoder gör. I samband med MR kan de gravida kvinnorna uppleva olika psykiska påfrestningar genom både själva MR-undersökningen och oro för barnets hälsa. Även om MR-Fosterdiagnostiken anses vara en säker undersökningsmetod för fostret föreligger det ändå en ovisshet angående de effekter som kan förekomma. Syfte: Syftet med examensarbetet är att genom publicerad forskning få kunskap som kan utveckla röntgensjuksköterskans möjlighet att ge optimalt stöd och information till gravida kvinnor vid Fosterdiagnostik med MR-teknik utifrån följande aspekter: 1.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Inledning: I Sverige har alla blivande föräldrar rätt till fri mödravård. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmånen. Barnmorskor vid MVC är ofta den första kontakten som de blivande föräldrarna träffar under graviditeten, och har också huvudansvaret för graviditeten ända fram till barnets födelse. Under de senare åren har mödravården alltmer fokuserat på det ofödda barnets hälsa. Förutom de rutinmässiga undersökningarna och samtalen är barnmorskans uppgift också att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptäckas.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom Fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning.

I dag föds färre barn med ryggmärgsbråck på grund av att skadan kan upptäckas med Fosterdiagnostik. Kunskapen om ryggmärgbråck utanför specialistklinikerna är bristande och kommunikationsproblemen mellan vårdpersonal och föräldrar är inte ovanligt. Det symtom som mest påverkar vardagen hos den som har ryggmärgsbråck är blåsrubbning.Syftet är att beskriva upplevelser av vara förälder till ungdomar och unga vuxna födda med ryggmärgsbråck, och hur ungdomen och den unge vuxne själv upplever att leva med skadan.Vi har använt oss av en kvalitativ metod och resultatet bygger framförallt på vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Materialet analyserades med hjälp av Evans (2003) analysmodell. Resultatet visar att föräldrarna upplever olika sorters oro under barnets uppväxt och att det ofta förekommer brister i samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal.

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över.