This essay is about the origin, planning and establishment of the European Space Research Organisation's (ESRO) sounding rocket base Esrange outside Kiruna in Northern Sweden. Three main questions are examined. First I show there were not just scientific and technical but also political, economical as well as military reasons to build a European rocket base. Second, I scrutinize the reasons to choose Northern Sweden as the location for the rocket base. As it turns out, the main reasons were the favourable location of Northern Sweden within the aurora oval zone, the proximity of the Kiruna Geophysical Observatory, and the possibility to use a large, although not quite uninhabited, area where the launched rockets could crash.

Embryotransfer är en metod där ett embryo i tidigt stadium flyttas från en donator till ett mottagardjur som sedan bär dräktigheten till förlossning. Det innebär att donatorhonan kan donera flera embryon under en säsong då den vanligtvis endast skulle kunna producera en avkomma. Embryo transfer är således en metod för att snabba på det genetiska urvalet i en grupp djur. Bland de mycket ekonomiskt värdefulla alpackorna i Peru, där många av herdarna saknar alternativa inkomstkällor kan embryo transfer bidra till ett mer effektivt avelsarbete och i förlängningen en bättre levnadsstandard för alpackaherdarna och deras familjer. Studien beskriver ett experiment där ett protokoll för embryo transfer från alpacka till lama utförs under fältmässiga omständigheter på en Forskningsstation i de peruanska Anderna.

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.På Abiskos naturvetenskapliga Forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas.

Runt om i världen används olika metoder för att fånga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var därför att undersöka hur infångning i lådfälla påverkar djurs välfärd och om det är en bra metod vid infångning av vilda djur. Att undersöka om det finns något samband mellan vilda rådjurs beteende under hantering och frisläppning med kroppstemperartur och antalet gånger rådjuren fångats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lådfällan varierar mellan individer. Arbetet bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur och på en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö Forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning på vilda rådjur som innefattar fångst i lådfällor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fångster, kroppstemperatur, skador som djuren åsamkas i fällan, deras beteende under hanteringen och vid frisläppning samlats.

I största delen av Europa är det jakt utförd av människan som är den huvudsakliga dödsorsaken för hjortdjur som till exempel dovhjort, kronhjort och älg. Men jakt kan även ha andra negativa effekter på djur än de dödliga. Forskning har visat att jakt kan påverka hjortdjurs beteende och hur de använder sitt hemområde där man bland annat sett att hjortar ökar storleken på sitt hemområde, vistas mer i skogsområden än öppna områden samt lämnar och undviker områden där det förekommer mänsklig aktivitet. Varför detta kan vara negativt för hjortar är för att det är viktigt att de har god kunskap om området de vistas i då det gör det möjligt för dem att hitta bra föda samt skydd vid faror. Detta har de i sina normala hemområden och om de tvingas lämna dessa kan det leda till negativa konsekvenser. I detta arbete, som genomfördes genom ett samarbete med Grimsö Forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet, undersöktes huruvida dovhinden (Dama dama) påverkas av jakt.