Avsikten med uppsatsen är att undersöka och försöka utröna, huruvida Fornborgarna under järnåldern kunde skydda de direkt/indirekt närliggande bybildningarna/handelsplatserna ur säkerhetsaspekt vid fara. Genom att välja fem Fornborgar inom ett regionalt område med gemensamma nämnare och med hjälp av den komparativa metoden, jämför jag Fornborgarna och deras omgivande miljöer med varandra, för att försöka besvara arbetets frågeställningar. Fornborgarna som ingår i analysen ligger samtliga i Botkyrka socken, strax söder om Stockholm. Fornborgarna är; Botkyrka 1:1, 105:1, 110:1, 127:1 samt 195:1. Viktiga aspekter med urvalet är att Fornborgarna ej tidigare skall ha figurerat i några större undersökningar.

This essay is focused on Öland during the Iron Age, with focus specifically on the Roman Iron Age and the Migration period. The study takes its starting point in the large number of fortifications that was active across Öland at the time. The essays main area of investigation will be the central and southern parts of Öland as the fortifications, together with other parts of the Iron Age society around them such as graves and settlement, will be presented. The landscape in which the fortifications and their surroundings are placed will also be described. With the Migration Period being a keyword for almost all the fortifications on Öland, the subject will also be to describe if any sort of change can be seen in the settlement patterns during this unstable and troubled time.

This essay concerns the hill forts in Halland. The hill forts in Halland haven?t been archaeologically examined and they haven?t been studied as well as hill forts in other parts of Sweden. The focus of this essay is to determine the use of the hill forts in Halland.  Comparative studies will be made between Halland?s hill forts and the hill forts of Bohuslän and the hill forts of the Eastern part of Sweden.The results of the research have yielded that the hill forts in Halland strongly reminiscent of the hill forts in Bohuslän when it comes to the positioning in the landscape, as well as the general appearance of the hill forts.

This paper deals with hill-forts located on and directly south of Selaön, in the center of Mälardalen, Södermanland, dated to the late roman period and the migration period. Of special interest is differences and similarities between the forts when it comes to their morphology and the hills where they were built. Furthermore, their landscape has been examined and I have tried to put the hill-forts in relation to any iron age settlements..

Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård ? romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och Fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar.

This paper deals with the question of when hill forts ? or enclosed mountains ? were built and to what purpose, by examining two enclosed mountains (RAÄ 78 and 79) in Grödinge parish in the province of Södermanland. A phosphate analysis was conducted to trace anthropogenic activities. The analysis showed only a slight elevation of phosphate content in the soil. A histogram indicated that the elevations were not normally distributed, which could suggest that they were caused by anthropogenic activities.

Genom att titta på utvalda kategorier av fasta fornlämningar, fornfynd och platsnamn lokaliserar uppsatsen centralplatser på Öland under folkvandringstid. Kategorierna som har studerats närmre är fynd av guld, glas, bronsstatyetter, svärd och svärdsdetaljer, Fornborgar, storgårdar samt platsnamn indikerande gudanamn och kultplatser. Centralplatsindikatorer från romersk järnålder har också gåtts igenom i syftet att få en bild av även denna periods centralområden på Öland. Resultaten har sedan jämförts och kontinuitet respektive diskontinuitet diskuterats. Resultaten har även jämförts med tidigare studier av centralområden och sett om dessa har gått att vidimera eller falsifiera..