Bakgrund: HeteroForier är något man kan se hos de allra flesta personer. Det finns inga specifika symtom för Forier, utan symtomen kan likväl vara tecken på andra problem. Dessa ospecifika symtom kan dock vara tecken på just Forier, och med anledning av detta kan det finnas ett värde i att mäta Forierna hos patienter som uppvisar symtom. I syfte att mäta Forier kvarstår dock frågan, vilken adekvat metod bör användas? Ger alla metoder samma resultat, om inte på vilka sätt skiljer de sig åt? Framkommer någon skillnad i tillförlitlighet metoderna emellan?Syfte: Studiens syfte var att utvärdera repeterbarheten hos tre utvalda forimätningsmetoder samt jämföra hur resultaten av de olika metoderna förhåller sig till varandra.Metoder: I studien jämfördes metoderna Modifierad Thorington (MT), Schober (SCH) och von Graefe (VG) på trettio försökspersoner.

Syfte: Att utreda förekomsten av ögonrelaterade läs-och skrivsvårigheter hos skolbarn.Metod: Studien bestod av en enkät med ögonrelaterade frågor, ett läsförmågetest och kliniska tester. 45 barn i årskurs 5 och 6 deltog från en mellanstadieskola i Växjö. De kliniska testerna bestod av fri synskärpa på avstånd och nära, +1-metoden för utredning av dold hyperopi, Forier på nära håll, ackommodations amplitud, konvergens närpunkt, stereotest och ögonmotilitet. Läsförmågan undersöktes med ett screeningstest så kallade Läskedjor, ett test för att bedöma elevernas lästekniska förmåga, ordigenkänning samt ordavkodning.Resultat: En signifikant korrelation hittades mellan bokstavskedjor och ordkedjor (r = 0,4 , p < 0,05). Eleverna ansåg sig inte ha ögonbesvär.

En vanlig undersökning som optiker använder för att mäta Forier är von Graefes metod med kontinuerlig presentation.Syfte: Syftet med studien var att mäta repeterbarheten på denna metod för att kunna dra en slutsats angående hur optiker bör utföra mätningarna samt hur många mätningar som rimligtvis bör utföras för att ett pålitligt mätresultat ska fås. Syftet var även att kontrollera storleken på Forierna samt refraktionens påverkan på repeterbarheten.Metod: Studien är baserad på 32 personer i åldrarna 19 till 32år. Undersökningen började med en anamnes, kontroll av samsyn samt en synundersökning. Efter det mättes horisontal- samt vertikalfori på sex meters håll respektive 0,4 meters håll. Varje fori mättes tre gånger för att repeterbarheten skulle kunna undersökas.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur stora Forierna och tropierna är hos de människor som söker hjälp för sin syn hos Vision for all i Bolivia.Metod: En enkel subjektiv refraktion utfördes binokulärt. Efter utprovad korrektion gjordes ett covertest på avstånd för att se om patienten hade någon fori eller tropi. Om någon fori eller tropi upptäcktes mättes denna upp med ett prismacovertest.Resultat: Av 1118 undersökta personer var det 58 som hade en fori som mättes upp. 9 personer hade någon form av tropi och 8 av tropierna mättes upp. 52 av Forierna var exofori och 6 var esofori.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan eventuella vergensproblem och astenopiska besvär vid närarbete hos barn i årskurs 3.Metod: I studien deltog totalt 32 barn. Inledningsvis fick barnen tillsammans med föräldrarna svara på en enkät som behandlade ögonrelaterade symptom vid närarbete. Objektiv refraktion genomfördes för att sedan genomföra alla mätningar med korrektion i provbåge. Kliniska mätningar genomfördes därefter för att undersöka de eventuella vergensproblemen. Det som undersöktes var: fixationsdisparitet, fori på 40cm, fusionsvergenser på 40cm, konvergensnärpunkt (KNP) och vergensfacilitet.Resultat: Majoriteten av eleverna hade inga astenopiska besvär vid närarbete enligt enkäten.