Genom att titta på utvalda kategorier av fasta fornlämningar, fornfynd och platsnamn lokaliserar uppsatsen centralplatser på Öland under Folkvandringstid. Kategorierna som har studerats närmre är fynd av guld, glas, bronsstatyetter, svärd och svärdsdetaljer, fornborgar, storgårdar samt platsnamn indikerande gudanamn och kultplatser. Centralplatsindikatorer från romersk järnålder har också gåtts igenom i syftet att få en bild av även denna periods centralområden på Öland. Resultaten har sedan jämförts och kontinuitet respektive diskontinuitet diskuterats. Resultaten har även jämförts med tidigare studier av centralområden och sett om dessa har gått att vidimera eller falsifiera..

This essay is about two areas called Hackås and Myrviken, situated in the middle of Sweden around the lake Storsjön. In Hackås we can see traces after an early agrarian settlement, and in Myrviken we find Jämtlands largest concentration of ironmaking sites from around 400 AD. There are no clear evidence of the agrarian settlement in Myrviken, and only two ironmaking sites in Hackås. These two economies functioned at the same time, but were clearly separated. My purpose is to discuss if it was the farmers of Hackås who made iron in Myrviken, or if it was somebody else..

 The intention of this paper is to explore the contacts between the Swedish province of Scania and Southeastern Europe in the Migration Period. This has been done through comparative studies of four object categories. Parallels to glass, horse trappings, jewellery with inlays and sword decorations found in Scania have been studied in southeastern and centralEurope, as well as the cultures of peoples involved in the Migration processes. The conclusion is that contacts were upheld in several ways: through trade, exchange, alliances and gifts. Old trade routes along the Vistula were used in the south-easterly direction to the Pontic area but were changed to the Moravian Gatein the latter half of the period, while westerly routes probably worked most of the time.

Syftet med uppsatsen är att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsättningar och om de förändrades på olika sätt. Undersökningsmaterialet består av dokumentation av utgrävningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlämningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsättningar och därför delvis förändrades på olika sätt..

This paper deals with hill-forts located on and directly south of Selaön, in the center of Mälardalen, Södermanland, dated to the late roman period and the migration period. Of special interest is differences and similarities between the forts when it comes to their morphology and the hills where they were built. Furthermore, their landscape has been examined and I have tried to put the hill-forts in relation to any iron age settlements..

The aim of this work is to take the first step into a development process, with the intention to find a way of making prehistoric soil fertility a variable in archaeological landscape analysis. A pilot study is performed on the Mälar basin area, where four topographical and geological factors are reclassified and then combined, resulting in a map which expresses a relative indication of agriculture potential. The map is then compared to the distribution of Migration Period graves and gold finds. This, however, does not mean that the technique is tied to a certain prehistoric period. Because the work is intrinsically experimental, the technique as a whole is finally discussed and evaluated, and suggestions of improvements and further studies are made..

This paper deals with archaeological prospection of an Iron Age farm site in Toland, Fresta parish, Uppland County in Sweden. The purpose of the paper has been to see whether the geophysical methods applied (GPR & EM-38) could produce useful results that could motivate its use in similar surveys in the future. Geochemistry has been used for the purpose of identifying possible activity areas on the site. The results have shown that it is possible with a GPR survey to identify postholes originating from the Migration Period longhouse at the site. The combining of several methods have been important for the identification and interpretation of several areas of interest..

This essay is focused on Öland during the Iron Age, with focus specifically on the Roman Iron Age and the Migration period. The study takes its starting point in the large number of fortifications that was active across Öland at the time. The essays main area of investigation will be the central and southern parts of Öland as the fortifications, together with other parts of the Iron Age society around them such as graves and settlement, will be presented. The landscape in which the fortifications and their surroundings are placed will also be described. With the Migration Period being a keyword for almost all the fortifications on Öland, the subject will also be to describe if any sort of change can be seen in the settlement patterns during this unstable and troubled time.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: Folkvandringstid (år 400 ? 550), vendeltid (år 550 ? 800) och vikingatid (år 800 ? 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed.

Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård ? romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar.