The thesis of this essay is concerned with how two adaptations of The Neverending Story have used the novel's vivid intertextuality and dialogism. The essay also discusses the possibilities of adaptation studies and whether an adaptation can explain a novel by emphasizing its themes..

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad det är som händer med individen under och efter mobbningen och den kränkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den kränkande behandlingen pågår? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och även studerat referenslistor på artiklar, avhandlingar och böcker som rör ämnet vi valt. Utifrån det resultat vi fått fram är konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den kränkande behandlingen negativ. Individerna såg sig själva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, låg självkänsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

The object of this master thesis was to examine the significance of fairy tales for children and the extent which children today are able to share fairy tales through the activity of the libraries. The main question was: how current were fairy tales at the investigated libraries activity for children and how current were fairy tales in todays book publication? The qualitative methods used were in the form of interviews, statistics and source studies. The theoretical literature in this thesis described the folkloristic context of the fairy tales. There was also a psychological and a pedagogical view of the possibility of the fairy tales.

Abstract The aim of this study is to create a pathway through Gustav Sandgren?s short-story collection Skymningssagor and the second collection with that title, based on his social criticism, notions of art and nature, use of fairytale motifs and finally, his view of the metaphoric liberation of mankind. The study is based on a comparative and thematic investigation, illustrated by examples from Sandgren?s short stories. The theoretical framework is based on Eva Nordlinder?s study of the art fairytale in Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom (1992) and Konstsaga och Kultursyn (1992) as well as Torben Brostrøm?s study of the folktale in Folksagan och den moderna litteraturen (1992). The investigation shows that Sandgren?s social criticism permeates his short stories, but that his keys to salvation, nature and art (first and foremost music) exist to help mankind rise above our shackles. The investigation also shows that Sandgren?s short stories are firmly placed within the tradition of the fairytale and the romantic notion of a relation between nature and man.  Keywords social criticism, fairytale, nature, music, art, liberation.

Fairy tales are commonly considered to be both timeless and classless. Since the 17th century, when most of the tales we have access to today were first collected and published, the idea that fairy tales are part of an oral tradition, and therefore more or less uninfluenced by academic and literary trends, have been dominant amongst researchers, critics and readers. This idea needs to be revaluated. Even if the tales might have their roots in an oral tradition the history of the fairy tale ?is not primarily a history of oral transmission, but rather a history of print?, as Elizabeth Wanning Harries puts it (Wanning Harries, 2001:4).

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok.