Med utgångspunkt i begreppet ?Art Worlds? diskuterar den här uppsatsen fanart och deltagandekultur som fenomen, och ser hur denna konstinriktning går att foga samman med andra konstvärldar..

I uppsatsen studeras hur konstruktionen av en Folkkonstnär sker i två porträtterande texter mot en bakgrund som ifrågasätter logiken i konstruktionen.I uppsatsen tecknas en levnadsberättelse över Bernhard Jönsson, Färgaryd. Exempel ges på hans oljemåleri vilket sätts i sammanhang med den modernistiska epoken. Postmodernistiskt idégods jämförs med sydsvenskt bonadsmåleri för att finna likheter. Därnäst granskas två texter som presenterar Bernhard Jönsson som Folkkonstnär.Författaren belyser genom sina exempel hur konstruktionen av Folkkonstnären bygger på ignorerande av vissa fakta. Analyserna av presentationerna visar hur Folkkonstnären blir utsatt för generaliseringar, mytifiering och avintellektualisering.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

I den här uppsatsen kommer jag att redogöra för hur jag använder mig av tecken och symboler i mitt kandidatarbete. Jag beskriver olika metoder och tillvägagångssätt jag utarbetat, samt förklarar och ger konkreta exempel på hur jag bildligt och språkligt kommunicerar. I ett samhälle som vårt, i vilket bilderna har blivit ett av de dominerande betydelsesystemen, är det lika viktigt att förstå hur bilderna förmedlar betydelser som att undersöka hur det verbala språket gör det, i synnerhet som det finns all anledning att förmoda att förmedlingen tillgår på mycket olika sätt i de två fallen.Göran Sonesson docent i semiotik talar här om hur man genom bildsemiotiken analyserar konstbilder och hur man genom att ?förklara de allmänna kategorier som alla bilder, också konstbilder, bygger på? ges möjligheter att genom bildsemiotiken ?djupare förstå det säregna hos vissa bilder?. Bildsemiotiken sysslar också med hur bilden förhåller sig till andra bilder, tidigare sådana, samtidiga eller senare skapade.