Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ettmusikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner.Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olikagestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de uppleverskiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket påsamma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syftevar att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetetligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där enFokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor deupplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad Fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en Fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mån deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i så fall kan vara en väg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, där ett arbetslag från industriprogrammet och ett från samhällsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkät, dels i en Fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervägande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbättrat klassrumsklimat, en ökad kvalité på undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlättandet för utveckling av en demokratisk kompetens. Svårigheter som kan identifieras med arbetssättet är elevers bristande språkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En Fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under Fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en Fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fått kritik från Förenta Nationernas (FN) barnrättskommitté för den rådande bristen på barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar är en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgå från barnkonventionen och bör därför arbeta med frågor som rör barn och ungas rätt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv på inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjälp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner användes för att undersöka problemområdet. Tio deltagare delades in i två olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Problem: Klockbranschen är idag utsatt för stor konkurrens då tiden kan avläsas på ett eller annat sätt överallt, vilket gör att ett armbandsur inte längre är nödvändigt för att veta hur mycket klockan är. Ur & Penn försöker få armbandsur att uppfattas som en accessoar som varieras efter tillfälle. Konsumtion av klockor påverkas av de värderingar och traditioner som finns i samhället. Att förändra människors värderingar är en process som kan ta lång tid och som troligtvis är kostsam. Är Ur & Penn på rätt väg för att lyckas med sin målsättning?Syfte: Undersökningen baseras på följande frågeställningar: Hur väl uppfyller Ur & Penn sin målsättning? Vilka värderingar ligger till grund för inköp av armbandsur? Hur varierar värderingar beroende på typen av armbandsur? Vilka av dessa värderingar är av störst betydelse för kunder hos Ur & Penn? Av praktiska och resursmässiga skäl har vi valt att begränsa enkätundersökningen till Uppsala.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att utbilda sig till sjuksköterska är inte bara en utbildning som slutförs och sedan står där en färdig sjuksköterska, det är en process för många och det händer olika saker som också förändrar sjuksköterskestudenten som människa. Vårdandet av den döende patienten förändrar studentens attityd till vårdandet och studenterna önskar att utbildning i palliativ vård bör ligga med i grunden av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna skall kunna förstå både patienten och omvårdnadsprocessen vilket är målet med den verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Om inte studenten är väl förberedd inför mötet med den döende patienten, finns risken att studenten undviker dessa möten. De beskriver känslor så som ångest och frustration i samband med palliativ vård.