Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen Flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen Flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen Flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen Flicka och pojke.

Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ?duktiga flickor?. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig Flicka.

 Flickor med AD/HD upptäcks ofta inte i tid vilket kan ge konsekvenser inom flera områden under uppväxten. Syftet med denna uppsats var att bidra till en ökad förståelse kring hur diagnosen AD/HD kan påverka livet under uppväxten för flickor. Sex vuxna kvinnor med AD/HD intervjuades för denna studies syfte. Studien grundade sig i kvalitativ metod med hjälp av fenomenologisk tolkning samt meningskoncentrering vid sammanställning och analys av intervjumaterialet. Undersökningen fokuserade på sex centrala teman; diagnosens betydelse, skola, fritid, familjen, jämnåriga relationer och självuppfattning. Resultatet förtydligade att dessa centrala teman är betydelsefulla områden för en Flicka med AD/HD under uppväxten.

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god Flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god Flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000).

Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig Flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig Flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig Flicka och fokus låg på genusaspekten.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?Flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet självskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet är på respektive skola samt vilka orsaker till självskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes.Det framkom att skolkuratorerna definierade självskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mångfald av beteenden. Kuratorerna hävdade att det inte gick att ge något enhetligt svar till varför en Flicka skadar sig själv, utan detta varierade från Flicka till Flicka. Krav och ideal i dagens samhälle nämndes dock särskilt.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%).

Syftet med studien är att belysa hur barn i åldrarna tre till fem år tänker kring genus. Barnen fick lyssna på sagan ?Prinsessan Papperspåse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgångspunkt från sagan. Resultatet visar att barnen tänker relativt lika kring genus oberoende av kön och ålder.

SammanfattningI detta examensarbete studeras barns genuskonstruktioner på ett frukostprogram i Bagamoyo, Tanzania. Syftet är att förstå hur barnen konstruerar genus. Genom att utforska vilka aktiviteter och platser som är genusifierade respektive könsneutrala samt hur barnen tänker om att vara Flicka eller pojke nås ny kunskap om genus. Teoretiska utgångspunkter är genusteori och genusantropologi. Centrala begrepp är genusifiering, socialisation och plats.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera hur man konstruerar kön på ett barnhem i Moshi, Tanzania utifrån att titta på aktiviteter och platser. Vi vill titta på hur barnen och personalen talar om och gestaltar kön på barnhemmet. Frågeställningar: 1. Finns det könade, respektive könsneutrala aktiviteter för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till aktiviteter)?2. Finns det platser som är könade respektive könsneutrala för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till platser)?3. Hur talar barnen om och hur iscensätter de kön, samt hur talar personalen på barnhemmet kring barnens sätt att vara Flicka respektive pojke? Metod: Materialet till denna kvalitativa studie har inhämtats med hjälp av strukturerade intervjuer och direktobservationer för att skapa en bild av hur man på detta specifika barnhem gör kön. Vi har en socialkonstruktionistiskt utgångspunkt där vi ser på kön som en social konstruktion.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Genus är ett begrepp som beskriver hur det socialt och kulturellt är att vara kvinna eller man. Inom litteraturvetenskapen växer intresset för genusinriktade studier där man tittar på hur genus konstrueras i litteraturen. Den här studien undersöker hur genus förmedlas till barn genom en bilderbok. En bilderbok idag är något som är självklart för många men samtidigt oklart. Bilderboken har sin plats på biblioteket och i bokhandeln men det finns inte alla gånger en klar definition av vad bilderböcker är.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden.The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself.The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers.As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook. .

 Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion.