I uppsatsen undersöks den feministiska Filmteorin utifrån ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de ståndpunkter som utgör teorin. Fokus är framför allt lagt på sättet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga närvaron. Diskussion förs angående de mest förekommande perspektiven inom Filmteorin, såsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förståelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmärksammar både styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det är att använda sig av det feministiska synsättet för att öka jämställdheten inom filmbranschen, filmvärlden samt publiken..

Denna uppsats diskuterar utifrån paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva Filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - är tillämpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad användandet av detta begrepp har fått för konsekvenser för humanioras del. Därefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat åskådaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrån deras tvärvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier på ett filmmaterial och några konkreta forskninsförslag presenteras..

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån Filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

Relationen mellan berättelsen, berättandet och berättaren studeras ur ett semiotiskt perspektiv. Varför berättar en västernkaraktär historien om the Dude. I uppsatsen undersöks the Big Lebowskis struktur, hur berättandet är uppbyggt och vilken roll berättaren har för filmens utformning..

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån Filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

I uppsatsen analyseras den amerikanska redigeringen av Elvis Presleys satellitsända tv-konsert ?Aloha from Hawaii? (Marty Pasetta, 1973) stilistiskt och kontextuellt. Syftet är att utreda huruvida sändningen enbart hade underhållningsmässiga motiv eller om man även kan se den som amerikansk, kulturimperialistisk propaganda. Teoretiska utgångspunkter är främst Daniel Dayans och Elihu Katzs forskning om media events och David Ludvigssons teorier om produktionsfaktorer inom dokumentärfilm. Även P.

Denna uppsats diskuterar, utifrån relevant teori inom narratologin, det filmiska förstapersonsberättandet och dess konstruktion. Med utgångspukt i en synkron studie av ett antal förstapersonsfilmer (Where the Truth Lies, Millennium Mambo, The New World, The Thin Red Line, The Brown Bunny, Eyes Wide Shut och L'Intrus) diskuteras vilka implikationer dessa filmer har för Filmteori rörande just det subjektiva berättandet och om det i någon egentlig bemärkelse finns en filmisk motsvarighet till det litterära "jaget"..

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur det moderna samhället i västvärlden ser på och pratar om sex och kärlek. Jag tittar på hur de kombineras i den så kallade kärleksideologin. Objektet för min analys är filmen Crazy, stupid, love från 2011. Jag använder exempel från filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i västvärlden kring kärlek och sex. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern Filmteori (Andersson och Hedling 1995). Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag använder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen.

I slutet av 90-talet sköljde en våg med asiatisk skräckfilm in över västvärlden. Filmerna handlade om kvinnor som dött en våldsam eller orättvis död och nu var tillbaka för att hämnas.Takashi Miike är en av de mest kända japanska regissörerna som har bidragit till den japanska skräckfilmsgenren som fick så stor spridning i väst.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka kvinnoroller som finns representerade i fyra utav Miikes skräckfilmer och hur de framställs.Uppsatsen utgår från klassisk feministisk Filmteori och undersöker om Barbara Creeds ?the monstrous feminine? och Carol Clovers ?the final girl? finns representerade i Miikes filmer.Bland uppsatsens slutsatser går det att finna att ?the final girl? delvis finns representerad i Miikes filmer, dock inte i samma utsträckning som i amerikansk skräckfilm, samt att man kan stöta på en viss problematik när man applicerar Creeds och Clovers teorier på filmer som inte följer ett västerländskt berättande.  .

Denna uppsats jämför och analyserar de båda sexualupplysningsfilmerna "Ur kärlekens språk" (Torgny Wickman, 1969) och "Kärlekens språk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte är att utreda vilka olika sätt som de båda filmerna tilltalar sin publik på och vad dessa respektive tilltal får för konsekvenser för den syn på sexualitet som man vill förmedla. Därtill försöker uppsatsen svara på huruvida skillnaderna mellan filmerna säger någonting om hur synen på sexualitet har förändrats från slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgår teoretiskt från dels Bill Nichols dokumentärfilmsteori och dels från Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

Gatufotografin fångar det utmärkande i det alldagliga och det surrealistiska i det väntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gällande hur vi tolkar världen. Vi läser in vår egen kulturella förförståelse när vi betraktar ett fotografi, och kameran är lika mycket en målares pensel som det är ett sätt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsändare och en mottagare. Fotografiet hjälper till att forma vår bild av verkligheten, men det är inte en obeskuren verklighet vi betraktar.Henri Cartier-Bresson är nära sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur är nära sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och äkta. Jag undersöker om det går att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrågasätter tron på gatans svartvita realism.

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus är på ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012.För att besvara frågeställningen nyttjas genusteori, feministisk Filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i genusvetenskap och består i att genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning.