När konsumenten får tillgång till ny teknologi möjliggörs nya sätt att se på tv och film, detta nya sätt att bestämma över reklamintag har ändrat sättet som konsumenten utsätts för reklam. När konsumtionsmarknaden ändras måste teknologin och marknadsföringstekniker följa efter. Produktplacering är ett sätt att integrera marknadsföring i kontext med kända aktörer och få konsumentens medvetenhet för produkter att öka. Produktplacering är inte ett nytt sätt att marknadsföra produkter men har blivit mer centralt då marknadens intolerans för reklam ökar. Undersökningen grundar sig på att beskriva hur Filmindustrin använder sig av produktplacering inom svenskproducerade filmer.

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga Filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden.

filmhistorisk överblick av skådespelare med latinamerikansk påbrå eller ursprungs situation i den nordamerikanska Filmindustrin..

3D-scanning har används en del i spel- och Filmindustrin men har tidigare varit för dyrt för att användas av datografiker i en större skala. Under de senaste åren har en del billigare och bättre alternativ dykt upp och jag kommer i mitt arbete berätta om de olika 3D-scanningsteknikerna och diskutera vilken teknik som passar bäst för datorgrafiker. Jag kommer även att diskutera hur man som datorgrafiker kan behandla det skannade materialet så att det kan användas i spel och film..

Begreppet ?fan edits? betecknar filmer som klipps om av fans, vilka är missnöjda med hur en adaption för vita duken som gjorts. I min uppsats vill jag påvisa dels hur samspelet mellan fans och filmmakare/filmbolag sett och ser ut, dels försöka klargöra varför copyright/fair use är så knepigt att applicera på området..

Det är svårt att veta hur man på snabbast möjliga sätt kan skapa 3D datorgrafik till film. Detta arbete handlar om processen (pipeline) för att skapa ett troll i 3D till filmat material med målet att arbeta så tidseffektivt som möjligt utan att försämra kvaliteten. Vi utformar en specifik pipeline med hjälp av kunskaper från nyckelpersoner i Filmindustrin, egna erfarenheter samt en litteraturstudie. Kortfilmen består av ett 3D troll sammansatt till en minuts filmat material. Kortfilmen förklarar de olika stegen i arbetsprocessen; filmskapandet och vad man ska tänka på från idé till slutlig animerad produkt samt val av programvaror..

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i Filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland Filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål.

AbstractSyftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om Filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.                      För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.                       Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna.Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer. Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas..

Examensarbetet är ett utvecklingsarbete som behandlar hur lärare kan använda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se på hur olika yrkeshistoriker ser på spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt är Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt närmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas är källkritik.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur Filmindustrin jobbar med skräck.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur Filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur Filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.

Bakgrund och problem: Ett filmprojekt utgörs av ett komplext nätverk av aktörer och ekonomistyrning tjänar som ett centralt verktyg för att samordna och styra des-sa. Den forskning som finns inom området för ekonomistyrning i filmprojekt är i princip uteslutande inriktad på den amerikanska Filmindustrin. Därmed finns ett em-piriskt tomrum gällande ekonomistyrning i svenska filmprojekt, vilket denna studie riktar sig mot. Studien utgår från följande frågeställning:? Hur används ekonomistyrning i svenska filmprojekt?Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ekonomistyrning används i svensk filmproduktion.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

Ett område inom digital design som börjat få mer uppmärksamhet är upplevelsedesign. Godanvändbar design är viktigt men människor har ett växande behov av att bli underhållna ochengagerade genom digitala medier. Det har blivit mer relevant på senare tid då datatekniskaprodukter och tjänster blir allt vanligare i samhället. Framförallt är det i hem- och fritidsmiljöersom det blivit vanligare. En naturlig följd av utvecklingen är att datorspelsbranschen växer.