I dagsläget existerar det mer än 500 Filmfestivaler runtom i världen, flera av dessa festivaler erbjuder sina besökare ett annorlunda koncept och inriktning av filmgenre(Turan, 2002). Enligt den research som jag har gjort finns det dock ingen filmfestival som bygger sitt koncept kring blandningen av livemusik och film. Syftet med denna studie har varit att planera och genomföra en filmfestival som skapar förutsättningar för en annorlunda filmupplevelse där film och livemusik blandas samman. Jag har studerat befintlig litteratur kring film och Filmfestivaler för att sedan kunna använda mig av den kunskapen i planering och genomförandet av produktionen. Jag har också genomfört en intervju med Johan Karlsson som är festivalchef för Flimmer Filmfestival, där de har experimenterat med film och livemusik.

I uppsatsen studeras de femton filmer som som vunnit en Guldbagge för bästa dokumentärfilm 2000-2014. Filmernas uttrycksform har analyserats med stöd av Bill Nichols teoretiska modell om olika modus inom dokumentärfilmen. En jämförande studie av trender inom den internationella dokumentärfilmen visar hur de svenska filmerna förhåller sig till dokumentärfilm i omvärlden och till det senaste decenniets nya uttrycksformer, som olika former av interaktiva dokumentärfilmer. Då filmerna är utvalda som bästa dokumentärfilm under respektive år bör en analys av filmerna ge en bild av vilka kvaliteter som premierats av nomineringsgruppen och juryn för Guldbaggen under 2000-talet. Uppsatsens resultat är att filmskaparnas val av uttrycksform varierar under tidsperioden, men att ett modus dominerar, samt att det utifrån de uttrycksmedel som filmskaparna använder går att se ett genomgående mönster i de filmer som belönats med en Guldbagge..

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och Filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer.

Den här uppsatsen är en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i Skåne.Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken är en förutsättning för Film i Skånes hela verksamhet, samt forskning om Filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventkulturen främjar Film i Skånes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur.Tre stycken former av event som Film i Skåne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda på hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen är CineSkåne, M:Dox och Filmbar. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna utreds eventens funktion i Film i Skånes verksamhet.I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i Skånes verksamhet blir ett verktyg för att stärka sin egen position i filmsverige och säkra den egna tillväxten. Det argumenteras också för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnätverk som når ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen också bidrar med är till stor fördel för dem..

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska Filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.