Den tekniska utvecklingen har medfört både fördelar och nackdelar för upphovsmännen. Upphovsmännen har blivit sårbara eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas vidare utan deras tillåtelse. Fildelning i sig är inte olagligt. Men det är olagligt att dela med sig en digital fil utan upphovsmannens eller rättsinnehavarens tillstånd. I Sverige anses olaglig Fildelning vara ett stort problem som förstör för samhället då det finns ett behov att stimulera skapande verksamheter.

Musikförsäljning har haft en nedåtgående trend, vilket enligt många kan bero på illegal Fildelning. En metod till att stävja illegal Fildelning och höja skivförsäljning har varit att införa reformer av upphovsrättslag. Vi undersöker om musikförsäljningen påverkas av upphovsrättsreformer i 48 länder under åren 2004-2009. Vi utreder även om det finns indikationer till samband mellan illegal Fildelning och skivförsäljning. I uppsatsen använder vi multipel linjär regressionsanalys och hämtar försäljningsdata från Ifpi.

Vi kommer att behandla frågor kring piratkopiering och Fildelning. Vi tror att ämnet är helt rätt då Fildelning och piratkopiering i nuläget är väl etablerat och vi befinner oss i en situation där det är svårt för både privatpersoner och myndigheter att veta vad som egentligen gäller angående Fildelning. Vi kommer främst rikta in oss på egenskaper hos fildelarna och ganska lite på själva tekniken bakom Fildelning. Vår inställning är att alla kunskapsbidrag är viktiga i den ganska infekterade och kaotiska debatt om upphovsrätt och Fildelning. Saker som är intressanta kan exempelvis vara om man kan se olika fildelargrupper och hur Fildelningsbeteendet skiljer sig mellan dessa.Kunskapen är hämtad från en egenhändigt skapad digital enkät och vi har använt resultaten för att selektera så att vi kan säga vad som gäller för de olika fildelar profilerna.

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet Fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om Fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..

Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal Fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i Fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur Fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal Fildelning? I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga Fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar.

All utveckling av ny teknologi åtföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och återuppväcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning är i den bemärkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats överträds den offentliga debatten om Fildelning, vad vi istället avser är att belysa området utifrån filbytarens perspektiv. Vad vi avser är att studera filbytarens inställningar, motiveringar och värderingar för att därigenom försöka kasta ett nytt ljus över Fildelningsfrågan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkätintervjuer samt tre personliga intervjuer.

Den här uppsatsen behandlar ämnet olaglig Fildelning på internet. Intervjuer med fem svenska fildelare ligger till grund för en kvalitativ analys av deras egna handlingar. Analysen kretsar kring fem grundläggande teman som syftar till att förmedla en bild av individernas egen bild av Fildelning och moraliska dilemman som kan uppstå vid denna handling. Teorin som har används beskriver främst handlingsramarna och samhället som fildelarna kan tänkas befinna sig i. Kopplingar görs mellan individernas handlingar och den övergripande samhällsteorin för att påvisa om de stämmer överränns.

Abstrakt: Den illegala Fildelningen har blivit ett omdiskuterat ämne runt om i världen sedan Fildelningstjänsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. På senare år har flera nya Fildelningstekniker utvecklas och upphovsrättskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillämpas inom illegal Fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala Fildelningen och vilka åtgärder de tillämpar för att fortsätta och skydda sin verksamhet..

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring Fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av Fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i Fildelningsdebatten.

I denna uppsats genomförs en empirisk analys av den svenska skivmarknaden och den nedgång i skivförsäljningen som skett under senare år. Fokus ligger på att undersöka om nedgången orsakats av illegal Fildelning, eller om andra faktorer kan ligga bakom. Analysen sker genom en genomgång av relevanta aggregerade data för skivförsäljning, videoförsäljning, internetanvändande m.m. En enkel ekonometrisk analys görs också, och sammantaget visar resultaten att den växande konkurrensen från DVD-film troligen är en viktig orsak till den minskade skivförsäljningen. Inga tydliga bevis för att Fildelningen haft en signifikant påverkan hittas.

Illegal Fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala Fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal Fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

Tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material på Internet som sker utan samtycke från upphovsrättsinnehavaren utgör i dagsläget en relativt stor och utbredd problematik, främst genom att Internet och teknikerna vilka tillämpas vid Fildelning på senaste tiden har utvecklats och därmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som används vid Fildelning, juridiska tillämpningsområden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rättsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rätten samt utreda huruvida denna reglering främst har haft en reparativ eller preventiv verkan på den illegala Fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger främst på studier av den juridiska problematiken gällande identifiering av ansvarssubjekt samt bevisning och sanktioner, vilket i slutändan påvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrätten hittills främst har lett till ett preventivt resultat snarare än ett reparativt..

I många år nu har det varit vanligt förekommande att människor suttit hemma vid sin dator och med några få klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med åren har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, så är det troligt att många artister, filmmakare och liknande gått miste om stora summor pengar i förlorade inkomster på grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istället valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att Fildelning har blivit så pass vanligt och att folk inte har sett det som ett särskilt allvarligt brott, har lett till att Fildelning länge har varit ett hett omdiskuterat ämne i media, bland upphovsrättsinnehavare och bland folk i allmänhet. Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare, såsom filmbolag, författare och artister har legat på och debatterat för att försöka få till en hårdare lagstiftning för att försvåra Fildelning och kopiering av upphovsrättsskyddat material, samt för att få till hårdare straff mot Fildelning.Flera försök från beslutsfattare har gjorts för att råda bot på problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. Frågan är om de nya lagarna och avtalen gör någon nytta? Blir folk avskräckta från att fildela eller fortsätter de som förut? Många har säkert under många år blivit bortskämda med att kunna sitta hemma vid datorn och på några minuter få hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket säkert gör det svårt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..

I ljuset av en upphovsrätt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgå allmänheten med kultur krävs förändring av lagstiftningen på området. Detta för att säkerställa de ensamrättigheter, rätt till exemplarframställning samt rätt till tillgängliggörande för allmänheten, en upphovsman erhåller till dennes verk. Idag ger förvisso den gällande rätten dessa rättigheter skydd. Emellertid bryter många svenskar mot detta skydd och gör intrång i den till upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren knutna upphovsrätten. Att en förändring är påkallat inom området står klart eftersom ytterst få av dem som gör intrång i upphovsrätten åläggs ansvar för gärningen.  Dock finns olika synpunkter på i vilken riktning förändringen ska ske.

Piratkopieringens explosionsartade utveckling sedan slutet av 1990-talet är ett faktum. Uppsatsens syfte är att undersöka denna utveckling och förklara den med marxistisk teori, varför uppsatsen delvis blir teoriprövande. Uppsatsen börjar 1999 och Napsters framväxt och avslutas ungefär 2003 med nya former av attacker mot de Fildelningsnätverk som växer fram efter Napster. Historieskrivningen görs med hjälp av termer som bruksvärde, bytesvärde, produktivkrafter, produktionsförhållanden och överbyggnad. Slutsatsen blir att piratkopieringen trots attacker utvecklas och sprider sig till nya områden samt att ett marxistiskt perspektiv kan användas för att förklara piratkopieringens utveckling..