The purpose of this thesis is to historically describe how Fédération Internationale deFootball Association (Fifa) interprets how the discourse of anti-racism has developed withintheir own organization throughout the years. In doing so, the thesis lands in a present timeperspective and then aims to identify the norms which Fifa, according to the organizationitself, stands for in regard to anti-racism within world football. That standard of behavior isthen put in contrast with the hidden ideological conceptions which, with the applying of apost-colonial perspective, can be found in the rhetoric used by Fifa in expressing themselvesabout their anti-racism stand.The methodology used in this thesis builds upon a qualitative text analysis approach inwhich solely primary sources available through the official website Fifa.com are considered.The study finds that anti-racism is a relatively young concept within Fifa and that the communicatedideal standard of behavior circles around terms such as unity, diversity, solidarityand equality. Further on, Fifa clearly articulates how the universal power of football as suchcan unite people and that Fifa, as the administrator of this the world?s greatest sport, can setan example for the rest of the world to follow when it comes to notions of tolerance and solidarityin preventing racism in the future.In following the terminology provided by the post-colonial theorists Homi Bhabha andGyatri Spivak, and applying the concepts of fixity and essentialism on the rhetoric aroundanti-racism, the study discovers that Fifa, in sharp contrast to the articulated norms, in factexpress ideological conceptions of skin as a barrier of difference between people, and thatFifa on good grounds can be accused of reproducing racist stereotypes rather than bridgingthem.The study concludes that its findings clearly demonstrates the increased need of consideringsports, and more specifically international sport organizations, as a basis for researchwithin the academic field of International Relations, and that a postcolonial perspective verymuch can provide alternative understandings of how these actors operate and what influencethey might have in the international system..

Bakgrund: Skador inom fotbollen är ett stort problem både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt för samtliga involverade.Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av Fifa:s preventionsprogram The 11+ hos manliga fotbollspelare. Studien har fokuserat på skador i nedre extremitet (fot, underben, knä, lår, ljumske och höft).Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra fotbollslag i Södertälje kommun följdes under försäsongen 2013 (januari-april). 103 manliga fotbollspelare mellan 18-42 år deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i kontrollgruppen).Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till två gånger i veckan hade signifikant färre skador i nedre extremitet jämfört med kontrollgruppen.Konklussion: The 11+ är effektivt för att förebygga skador bland manliga fotbollspelare..

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av Fifa antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

För att förändra attityder i ett genusperspektiv har dans i det här utvecklingsarbetet använts som ett verktyg för att bryta stereotypa könsuppfattningar på ett fritidshem. Skolans värdegrund finns för att ge kunskap om de värden som vi vill utveckla hos unga människor för att de ska veta hur vi bör behandla våra medmänniskor. Ett systematiskt kvalitetsarbete låg till grund som metod under det fem veckor långa dansprojektet, för ett femtontal elever i årskurs 2. Dans utifrån både given och egen skapad koreografi utfördes vid elva danstillfällen. Eleverna intervjuades enskilt före och efter dansprojektets slut.

Min utgångspunkt för den här studien har varit att förstå och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstå identitetsprocesser såsom de framträder i pojkars möten med olika texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus på virtuella världar. Grundläggande begrepp är identitet, reception och meningsskapande. Vad jag främst velat ta reda på är vilken betydelse texter och virtuella världar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att läsaren ska kunna få en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ?tecknar? jag deras ?porträtt?.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att utvärdera processen vid spelarövergångar, både regelmässigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. Vår övergripande frågeställning var: Är SvFF: s reglemente för övergångar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergångar där det går fel? För att kunna svara på den frågan ställde vi oss frågorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna på processen och reglerna vid spelarövergångar? Hur ser de Allsvenska spelarna på övergångsprocessen? Finns det några regler för vilka påföljder som fås vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt två enkätstudier. Intervjuerna låg till grund för den första enkätstudien men användes även som djupintervjuer till några frågor i enkäten. Den andra enkätstudien användes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka på vad som är otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall går fel.

Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ?vanliga? anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Ambush marketing kan kortfattat beskrivas som en marknadsföringsstrategi där någon associerar sin produkt eller sitt företag med ett stort idrottsevenemang utan att ha betalat någon sponsringsavgift. Fenomenet har fötts och utvecklats i takt med en allt mer sofistikerad sponsringsmarknad där sponsorer givits exklusiv rätt att utnyttja den goodwill som förknippas med ett evenemang. I Sverige finns ingen reglering som specifikt tar sikte på ambush marketing eller stora idrottsevenemang. Istället är varumärkes- och marknadsföringsrätten av enskilt störst betydelse. Internationellt har dock flertalet länder infört s.k.