Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga Fickparker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av Fickparker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens parker ligger i tätorten nära centrum.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med Fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med Fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga Fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga Fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser för stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.