Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar Fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens Fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i Fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om Fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om Fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %.

Problemet med låga Fertilitetsnivåer har uppmärksammats och aktualiserats av både EU och FN. Denna uppsats har diskuterat Fertilitetsnedgångar från ett regeringsperspektiv med hjälp av kvantitativ data rörande regeringars åsikter som Fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlägga hur det ser ut utan också ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat på att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen där rådande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark ställning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har därför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har också sett att effektivitet har en mer indirekt effekt då det troligen är genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och föräldraledighet har fått en sådan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla våra tre utgångspunkter kan förklara synen på Fertilitet och framförallt synen på införandet av olika policys olika väl vid olika skeden i åtgärdskedjan.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om Fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om Fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring Fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra inFertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga Fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är Fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn.

The dairy cow?s ability to resume estrus after calving and to conceive is affected by their metabolic status after calving. For high yielding cows there is a high risk that the feed intake will not be sufficient to cope with the increased energy demands after calving, and the cow will end up in a state of negative energy balance. Energy balance can be measured in various ways, for example by body condition score or by plasma concentration of several metabolic hormones and metabolites. After calving, endocrine pathways stimulate tissue mobilization; insulin signaling is blocked, the concentration of insulin-like growth factor-1(IGF-1) and leptin decreases, and the concentration of growth hormone (GH) increases.

En förlossning kan påverka en kvinna när det gäller hennes självbild och hur hon fungerar ien relation. Det kan också förekomma fysiska förändringar hos kvinnan, framför allt iunderlivet. Det finns mycket forskning om hur samlivet påverkas efter en förlossning. Deflesta studier är genomförda 3-12 månader postpartum och beskriver ofta vilka problem somkan uppstå hos kvinnan när det gäller just samlivet. Syftet med detta arbete är att beskrivahur en vaginal förlossning kan ge ett förbättrat samliv 3-7 år efter förlossningen.

Studien undersökte om det fanns något samband mellan årstid och resultat på ett antal test för Fertilitetsfaktorer. Att försöka förutse ett handjurs Fertilitet är komplext, inte minst då spermieegenskaperna skiljer sig åt mellan hingstar och även mellan ejakulat från samma hingst. Det finns många funktioner som måste analyseras för att säkert bedöma en oprövad hingsts fruktsamhet. Forskningen på området är begränsad och består ofta av studier med litet underlag eller retrospektiva studier där skötselfaktorer och stoegenskaper kan inverka. Som Fertilitetsmått används ofta dräktighetsprocent men detta värde kräver stort underlag för att kompensera för eventuella Fertilitetsstörningar hos de ston som används och eventuell bristande gynekologisk diagnostik. Mer kontrollerade studier som fortfarande är representativa för populationen är svåra att genomföra då det är svårt att standardisera levnadsförhållanden för sporthästar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn.Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

En eskalerande minskning hos grodpopulationer och grodarter har skett världen över sedan 1980. Minskningen har påverkats av flera faktorer, bland annat utsläpp av endokrina ämnen till vattendrag. Endokrina ämnen är naturliga och syntetiska hormoner och kemikalier som stör människors och djurs hormonsystem. Syntetiska hormoner finns i p-piller och andra preventivmedel och hormonerna släpps ut i vattendrag via urinen. Det har visats att grodor påverkas av de syntetiska hormonerna etinylestradiol och levonorgestrel som finns i p-piller.

Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigkalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.

Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940?s are retiring. Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god Fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts.

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt ekonomiska faktorer som anställningskontrakt och arbetslöshet påverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre år. Många tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osäkerhet och Fertilitet, men desto färre har koncentrerat sig på att titta på sambandet mellan anställningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras på tvärsnittsdata från European Social Survey, som samlades in år 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom åren samt mellan kvinnor som är barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras från analyserna är att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation år 2004, var mindre benägna att planera för att skaffa barn inom tre år än kvinnor som hade fast anställning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istället egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn än de med fast anställning.