Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i Fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ?the big little problem? Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i Fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva Fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av Fertila kvinnor med bröstcancer.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för Fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod användes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för Fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt på alkoholkonsumtionen och ökar användningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal är effektivt för kvinnorna att avstå eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen.

Bakgrund: Runt 5-10 % av kvinnor i Fertil ålder har en diagnos av polycystiskt ovariesyndrom men ännu fler lider av syndromet utan en diagnos. Polycystiskt ovariesyndrom innebär att en kvinnas ena eller båda äggstockar är fyllda med cystor och att hon har en hormonstörning. Kosthållning har en betydande effekt på hur syndromet visar sig. Syfte: Se vad olika kostmetoder har för effekter på kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom och vilken metod som är bäst. Metod: En litteraturstudie som analyserar tio vetenskapliga artiklar i fyra olika teman.

Av de människor i Fertil ålder som bor tillsammans och/eller är gifta, har 10-15 procent inFertilitetsproblematik. Tidigare studier visar att ofrivillig barnlöshet kan leda till en livskris. Det finns olika orsaker till ofrivillig barnlöshet hos man respektive kvinna och behandling utgår ifrån orsaken. Ett besked om ofrivillig barnlöshet kan innebära stora förändringar i en parrelation och syftet med studien är att belysa pars upplevelser av att vara ofrivilligt barnlös. Författarna valde att använda kvalitativ innehållsanalys, genom att studera självbiografer, med anledning av att upplevelser är subjektiva och författarna ville komma så nära verkligheten som möjligt.

Bakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCO) är ett vanligt syndrom som många kvinnor lider av. PCO innebär att äggstockarna bildar fler folliklar (cystor) än vad som anses vara normalt samt att en hormonell obalans föreligger. PCO har en prevalens på 5-10 procent och är en vanlig endokrin avvikelse hos kvinnor i Fertil ålder. Då dessa kvinnor befinner sig i hela vårdkedjan är det viktigt att som allmänsjuksköterska känna till hur denna patientgrupp upplever sin livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med PCO och hur det påverkade deras livskvalitet.

Alla kvinnor som lever längre än medelåldern kommer att genomgå klimakteriet, den tid där kvinnan går från att vara Fertil till inFertil. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur klimakteriet påverkar hälsan. Litteraturstudien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa 11 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier, att känna sig skamsen och ofräsch, att bli begränsad av ett förändrat jag, att ha existentiella tankar, att relationer försämras, att bli stark i sig själv och att se klimakteriet som en naturlig och harmonisk del av livet.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och diagnostiseringen har mer än fördubblats de senaste decennierna. Prognosen för överlevnad har ökat, trots detta förknippas sjukdomen med döden. Katie Erikssons teorier om lidande och vårdande har varit utgångspunkt i denna studie. Syfte: Att belysa upplevelser av lidande hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på en kvalitativ innehållsanalys.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i Fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom.

Bakgrund: Enligt WHO är kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i Fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänd etiologi som drabbar 10 % av kvinnor i Fertil ålder och som har en djupgående påverkan på samtliga delar av kvinnors välmående. Dessa kvinnor blir ofta misstrodda och avfärdade av vårdpersonal när de söker vård för sjukdomen och deras smärtproblematik anses vara ?normal?. Feminism kan användas som ett verktyg för att undersöka denna företeelse. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i Fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper.

Bakgrund: Enligt WHO är kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i Fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

I dagens samhälle är ofrivillig barnlöshet ett växande problem och det är en av de största stressorerna för människor i Fertil ålder. Att vara ofrivilligt barnlös kan ha många olika orsaker och är ibland svårt att behandla. InFertilitet är ett tillstånd som orsakar stor smärta och påverkar det psykiska välmåendet för dem som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva män och kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid inFertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att studera och analysera utvalda artiklar.

Av par i Fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen.