Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Feromon - Sida 1 av 1

Nya dispenseringstekniker för feromoner : För ett hållbart jordbruk

Projektets mål har varit att utveckla nya alternativa dispenseringstekniker för insektsFeromoner som bekämpar skadeinsekter på fruktodlingar. Resultatet av projektet har gett tre teoretiskt möjliga förslag. Det första förslaget är en polymerbaserad Feromondispensering som inte är baserad på någon nuvarande teknik. Förslaget är uppdelat i två koncept, antingen en polymer i gelform eller en gjuten polymer. Polymererna som ges i förslaget är biologiskt nedbrytbara och har egenskaper som inte finns i produkter på marknaden idag.

Betydelsen av hundens lugnande feromon under acklimatiseringsperioden hos nyanlända försökshundar till en försöksdjursavdelning :

Det är av stor vikt att hundar som används i försök är öppna och sociala för nya människor, nya hundar och nya miljöer, pga. att osäkra eller rädda hundar kan påverka försöksresultat negativt. Tikar bildar ett lugnande Feromon, som utsöndras i juverområdet på den digivande tiken vilket förmedlar en känsla av trygghet och lugn till avkomman. Tiken börjar utsöndra Feromonet ca 3-4 dagar efter valpning. Olika individer har olika förutsättningar för att klara av stressade situationer.

Kemisk kommunikation hos häst

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga Feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha Feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och brunstsekret från ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 ston under 10 brunster och vid tre tillfällen från ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

Påverkar EAP sederingsgraden av detomidin hos häst?

Equine appeasing pheromone (EAP) är ett Feromon som avges vid juverområdet på ston under digivningsperioden. Detta Feromon har framställts syntetiskt och ingår i produkten ConfidenceEQ som går att köpa receptfritt på apotek och kliniker. Produkten ska göra hästen avspänd och fokuserad och kan användas vid till exempel inlärning och träning samt vid situationer där hästen visar tecken på oro. Situationer där hästägaren själv kan välja att använda EAP är till exempel inför transport, veterinärbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer där veterinär sedan behöver sedera hästen för att det ska gå att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det är därför intressant att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden av detomidin, en vanligt förekommande substans för sedering av häst. För att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden med detomidin hos häst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie där 8 hästar ingick.

Androstenons fysiologiska roll hos grisar

It is mainly high levels of androstenone and skatole in adipose tissue that is the reason behind boar-taint, which is an unpleasant odor and taste from the meat of adult male boars. The purpose of this literature study is to provide an overview of current knowledge about the physioloical functioning of androstenone. There are several studies showing androstenone´s function as a pheromone, and that it is an important part of communication and mating behavior between pigs. Androstenone is produced in the testes of the boar and transported via the bloodstream to the salivary glands where it is excreted with the saliva. Sows sense the pheromone, not via the vomeronasal organ as previously considered, but via the olfactory mucosa.

Kålgallmygga, Contarinia nasturtii Kieffer : en växtskadegörare på kål

The purpose of this paper is to examine what problems cabbage growers have with the Swede Midge. The last few years the Swede Midge, Contarinia nasturtii, has become a larger problem for cabbage growers in several countries in Europe as well as in Sweden. In Canada the problems are so severe that the midge is classified as a quarantine pest and therefore certain rules have to be followed. I have collected facts of the biology, host plants and reproduction of the Swede Midge, as well as the growers experiences and the occurrence of the midge in Canada, Europe and Sweden. The Swede Midge is hard to control because of its short life cycle and the larvae are protected between the heartleaves of the plant. When the larva feeds on the growth point the plant becomes distorted, in some cases several heads develop or none at all. When the midge infests spring rape its flower buds become undeveloped and rosette like.