Syftet med studien är att undersöka hur Feminister uppfattar, förhåller sig till och hanterar den mediala bilden av Feminister. Detta är relevant för att lyckas bryta de normer som uppstått kring Feminister och även för att se hur man själv som feminist arbetar för att nå detta mål. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att påverka stora fenomen i samhället utvecklas, men det ger även förståelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. Frågeställningen är: hur uppfattar, förhåller sig till och hanterar Feminister den mediala bilden av Feminister?Metod och material:  Denna studie har tillämpat kvalitativa intervjuer, i form av en fokusgrupp och två individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrågan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, självständighet och attityd. Även politiker passade på att surfa i vågorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhängare i både det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande ställningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fått en ny laddning och feminismen är inte längre det enda valet i strävan mot jämställdhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp Feminister upplever att de bemöts när de benämner sig själva som Feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..

I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och Feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och på debattsidan Newsmill.se från och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstånd från feminism och detta ska ske i artikeln i fråga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jämställdhet om de ser detta som ettmål att eftersträva och hur detta mål ska uppnås utan feminism. Undersökningen tog fasta på begreppen feminism och jämställdhet och en tematisk analys av hur Feminister som grupp framställs genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de är lättirriterade och splittrar kärnfamiljen, framkom även att Feminister anses stå för odemokratiska värderingar.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014.Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse.

Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal Feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön.

This thesis sets out to examine how feminist struggle can be negotiated, defined and motivated. By using Oral history as a theoretical and methodological framework, three persons narrative are being constructed, explored and discussed throughout the thesis. All the interviewees define themselves as women and feminists and have all practised music in different separatist rock and pop-groups from 1970 to present. Themes as music as political action, and separatism for persons who define themselves as women are discussed. The tree informants agree about some feministic goals such as equality and the right to be able to play and perform music regardless of gender identity, although the means to reach these goals are formulated differently. .

Syftet med vår uppsats är att undersöka debatten om pornografi i den feministiska kulturtidskriften Bang mellan åren 1991 och 2011. Vår metod och teoretiska utgångspunkt är diskursanalysen med sin socialkonstruktivistiska grund. Med hjälp av denna har vi analyserat 25 artiklar som handlar om pornografi. Våra forskningsfrågor kretsar kring hur debatten förändrats över tid, och vilka teman som varit mestcentrala. De grundteman vi analyserar går under rubrikerna: Förtryck eller frigörelse,att vara feminist och konstruktionen av genus.Vi har kunnat urskilja två huvudsakliga läger: porrmotståndare och anti- porrmotståndare.

The purpose of this study is to examine how two Muslim feminists perceive themselves to betreated by the Swedish majority society and within the secular feminist movement. Thesurvey was conducted using qualitative method with a total of two interviews. For the study'stheoretical perspectives, I have used postcolonialism and postcolonial feminism. The result ofthe survey and the analysis show that the informants say that they face an image of Muslimwomen as considered being under oppression. The informants believe that this stereotypicalimage has its origin from the colonial period.

In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens Feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study.

This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism & feminists, gender equality & equality and sex/gender & sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century.The discourse theory?s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories.The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion.

AbstractSyftet med vår uppsats var att undersöka mediebilden av de två nystartade partierna Feministiskt initiativ och Junilistan. Vi ville undersöka hur kvällstidningarna vinklar politiska händelser och om någon skillnad kan skönjas i rapporteringen partierna emellan. Materialet till vår undersökning hämtades från Aftonbladet och Expressen under perioden 2004-01-01 till 2005-10-15. Den teoretiska tyngden i uppsatsen utgjordes av teorier om feminism och medielogiken. Vår problemformulering och det vi letade efter i artiklarna var:· Hur vinklas artiklarna utifrån deras manifesta tema, sammanhang och utsago?· Har artiklarna en positiv eller negativ attityd till partierna?· Hur kommer medielogiken till uttryck i artiklarna?· I vilken utsträckning kommer partierna till tals?· Hur kan eventuella skillnader i medierapporteringen förklaras?Utifrån dessa genomförde vi sedan en kvalitativ studie av hur mediebilden av de båda partierna utvecklats.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och Feminister.