AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhället. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad; positioner, yrken och sektorer är könsmärkta, och beroende på märkning erhåller de olika hög status. Denna märkning är föränderlig och när segregeringsmönster förändras, förändras positioners könsmärkning.Skolledaryrket har genomgått en lång och trög förändringsprocess av könsmärkning och är nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sänkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belägger vi att en Feminisering av skolledaryrket ägt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isärhållandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och Feminisering..

Syftet med studien a?r att skaffa kunskap om och bidra med en sto?rre fo?rsta?else om ska?gg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus pa? ska?gg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur ma?nnen fo?rha?ller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur pa?verkas ma?nnens identitetsskapande och vilken roll spelar ska?gget? Uppsatsen bygger pa? en kvalitativ metod da?r tio ska?ggiga ma?n intervjuades.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares tankar kring huruvida Feminiseringen av svensk skola förändrat elevers beteende och lärares undervisningsformer, hur insatta lärarna är i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lärarna uppfattar, bemöter och hanterar två olika kön i samma klass. Med hjälp av intervjuer med fyra lärare har jag sökt svar på dessa frågeställningar. Resultaten visar att lärarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar är "bråkstakar" och flickor är "hjälpfröknar". Det har även visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader är låg bland lärarna. Några slutsatser är att elevers beteende och studieresultat är följder av den Feminisering som de senaste decennierna ägt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lärarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig åt beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lärare..

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en Feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats.Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av Feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Syftet med studien a?r att skaffa kunskap om och bidra med en sto?rre fo?rsta?else om ska?gg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus pa? ska?gg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur ma?nnen fo?rha?ller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur pa?verkas ma?nnens identitetsskapande och vilken roll spelar ska?gget? Uppsatsen bygger pa? en kvalitativ metod da?r tio ska?ggiga ma?n intervjuades.

Den här studien handlar om tjejer som spelar handboll och hur de använder sina kläder. Intresset för handbollstjejer kommer från den långa erfarenhet inom handboll och den synliga fenomenet att handbollstjejer använder ?korta shorts?. Syftet med studien är att studera hur handbollstjejer materialiserar kläder genom normer och femininisering samt vilken betydelse den får för identiteten i ett maskulint sammanhang uttryckt i tal om idrottskläder. Tre gruppinterjvuer med ett handbollslag i åldern 14-17 år genomfördes och bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Män som drabbats av prostatacancer fick en negativ påverkan på sexualiteten. Biverkningarna av behandlingen bidrog till erektionsproblem, minskad lust och Feminisering. Detta påverkar även männens partner då sexlivet förändras och i många fall upphör. Syftet med litteraturstudien var att med ett inifrånperspektiv beskriva upplevelsen av sexualitet vid prostatacancer, sett från både mannen och dess partners perspektiv. Tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

The aim of this bachelor?s thesis is to investigate what role the public library in Sweden may have when it comes to gender equality issues. The questions at issue that were asked, in order to give an answer to the aim, was how the librarians defined and saw work with equality, how much the steering documents for the library impact and what they are doing in their practice to weaken the dichotomies between the sexes. The theoretical starting point used for this study is three concepts, the gender system, the stereotypes and the gender contract described by the Swedish historian Yvonne Hirdman. The purpose of the three concepts is that gender is a social construction which produces gender stereotypes and a gender order in society, which the library is a part of.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

I approach the subject of adult readers of young adult fiction through an analytical framework influenced by Cultural Studies, implicating that young adult fiction is caught up in a system of distinction between popular literature and high literature. I contrast this with theories that suggest that there has been a loosening of this hierarchy and that they now coexist, even borrowing features from one another. I also examine questions of ideology, namely the ideology of mass culture, the ironical attitude and the ideology of populism. I also use Andreas Huyssen?s theory of mass culture as a woman, seeing as popular literature often tends to be categorized with feminine traits.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Problem/Bakgrund: År 1993 gick startskottet för den "första omgången" av den så kallade "pigdebatten" som kretsade kring huruvida hushållstjänster skulle skattesubventioneras eller inte. Idag är debatten återigen aktuell och frågan har allt mer kommit att framställas som ett feministiskt krav. Frågan har dock starka kopplingar till maktrelationer som grundar sig i genus-, klass- och etnicitetsstrukturer. Vad gäller den oregistrerade marknaden för hushållstjänster har den ökat i Sverige och den grupp som till största delen efterfrågar tjänsten är medelklassen varav det är intressant att studera deras inställning till fenomenet.Syfte: Utgångspunkten för uppsatsen är mitt intresse för hur medelklassen förhåller sig till köp av svarta hushållstjänster och uppsatsen syftar till att studera hur denna inställning och hur relationen till marginalisering av vissa grupper kan förstås.Utgångspunkter: Mitt material har utgjorts av djupintervjuer med fem medelålders kvinnor och män tillhörande medelklassen. Genom att förena begreppet intersektionalitet med teori om arbete i det postkoloniala samhället vill jag förstå hur underordning och dikotoma föreställningar uppstår, fortlever och artikuleras.

This thesis examines conceptions of gender revealed by people when assessing texts. The research questions are: What associations can be discerned between gender conceptions and ideas about the quality of texts? What features of content and style are perceived as female or male? The study seeks to develop a method for comparing different people?s assessments of the same text. The material was collected by means of questionnaires in which 114 informants were asked to assess three anonymous student texts and then guess the sex of the writer. The material has been analysed quantitatively by correlating the assessments of the texts with the guesses about the sex of the author, and qualitatively, as the informants? freely worded assessments of the texts were analysed for content and form with the support of assumptions about how assessments are expressed in text.

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?? samt ?Hände det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.