Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive Feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata. Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive Feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni.

Hur vi tolkar en människas gång som antingen Feminin eller maskulin är högst personlig, men det finns grundläggande rörelser i en gång som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete då de använts till att instruera skådespelare att gå Feminint, maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi är mycket osäkra att avgöra korrekt könstillhörighet till Feminin eller maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundläggande bas av nyckelrörelser som utgår från tidigare studier som är definierbara med vår uppfattning om vad vi anser vara maskulint och Feminint i mänsklig gång. Jag har använt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar på faktorer som utseende och kroppsform.

A literature review about attitudes and expectations on the male nurse..

Syftet med denna undersökning var att se vilken typ av konflikthanteringsstrategi individerna på personalkontoret på en kommun i Mellansverige föredrog att använda sig av. Undersökningen gjordes med hjälp av analoga enkäter. Författarna undersökte vidare om det fanns något samband mellan deltagarnas val av konflikthanteringsstrategier och upplevd arbetstillfredsställelse samt könsroller. Resultatet visade att deltagarna föredrog att använda sig av en kompromissande konflikthanteringsstrategi, följt av en undvikande konflikthanteringsstrategi. Användandet av Feminin könsroll föredrog en undvikande samt anpassande konflikthanteringsstrategi, vilket även tidigare forskning bekräftar.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och Feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien..

 Titel: Maskulin hegemoni och Feminin omvårdnad     En studie om distriktsköterskors syn på mäns hälsa och strategier vid hälsosamtal med män Arbetets art: Självständigt arbete i genusstudier Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier Arbetets omfattning:15 högskolepoäng Sidantal: 37 Författare: Lena Söderblom Handledare: Henrik Eriksson Examinator: Pia Lindberg      SAMMANFATTNING Hälsoparadoxen visar mäns kortare medellivslängd samt död i många åtgärdbara sjukdomar. Lågutbildade och män dör oftare i åtgärdbar sjuklighet än både högutbildade och kvinnor.  Högutbildade har lättare hitta vägar till vård och får också ett bättre bemötande. Inom primärvården bedrivs olika hälsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 åringar ett hälsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y.

I västvärlden är det ett vanligt tänkande att om man föds med ett visst könsorgan så formar det oss till ett visst kön, man eller kvinna. Med det antas vanligen att man kommer att bli maskulin eller Feminin. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, ska förskolan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Denna studies syfte är att beskriva förskolepersonalens förhållningssätt till flickor och pojkar på en förskola. Frågeställningarna i studien är, hur ser leksituationerna ut på förskolan? Hur förhåller sig förskolepersonalen till leken, och sin roll i den? Och vilket förhållningssätt har förskolepersonalen till könsskillnader i lek? Data inhämtades genom observationer under barnens fria lek samt vid intervjuer med personalen.

Det råder idag en rad jämställdhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jämställdhet. Ett flertal studier visar att förväntningarna på tjejer och killar skiljer sig åt samt att tonårstjejers psykiska hälsa och välmående blir allt sämre. Det har skrivits mycket om psykisk ohälsa gällande ungdomar, men fokus har sällan legat på de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade därför till att undersöka i vilken omfattning ett ?duktighetsfenomen? råder bland tjejer som går sista året i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen.För att uppnå syftet valdes en tvärsnittsdesign innefattade två metoder; enkäter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansågs nödvändigt eftersom uppsatsens frågeställningar var av både kvantitativ och kvalitativ art.

SammandragJag har analyserat hur hundkläder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fältet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag använder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det är få hundplagg i min analys som uttalat sägs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön på sin hund finns ofta närvarande i och med färger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som är avsedda för ena eller andra könet, uppvisar också skillnader. Dock verkar även en något Feminin klädsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pälsklädda raser framställs Feminint är inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvämlighet poängteras. Jag drar därmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det är på ett antropomorfistiskt sätt där människor tillskrivs föräldrarstatus.

Författare: Malin Pettersson & Emma SundåkerTitel: ?Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången?: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBåde för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till Femininitet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en Feminin praktik.Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken.

Sammanfattning331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamnpå fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populärbland kamrater, social förmåga, maskulin/Feminin ochsocioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliganamn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare,två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svensktursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olikakonnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga femdimensioner samt att vanliga namn och namn typiska förhöginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga.Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser.Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder ochyrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant meneffektmagnituderna var små. Resultaten indikerar attnamnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige,åtminstone på högstadiet.Nyckelord.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om Femininiteter och maskuliniteter.Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ?Structured action theory? är ett exempel på ett sådant perspektiv.

Syftet med denna studie var att titta på hur flickor på gymnasiet upplever delaktigheten i skolans värld och vilka förväntningar de känner att de har både från sig själva och från sina lärare. Två gruppintervjuer, med 6 respektive 8 flickor i varje grupp, och en heldagsobservation genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visar att flickorna själva väljer bort delaktighet i klassrummet för att inte ta plats på någon annans bekostnad och för att inte riskera relationer de har med sina tjejkompisar utanför skolan. Delaktigheten utanför klassrummet blir primär och den under lärarledd lektionstid blir sekundär. Resultatet visar också att lärare upprätthåller heteronormativa strukturer där pojkarna tillåts ta plats på flickornas bekostnad.

Uppsatsen syfte är att problematisera dikotomin maskulint/Feminint och subjekten män/kvinnor, samt att införa ett icke-heterosexuellt perspektiv in i genusforskningen kring ungdomslitteratur. Detta görs utifrån teoretiker som Judith Butler, R.W. Connell och Judith Halberstam. Som utgångspunkt för den hermeneutiskt textinterna analysen används ungdomsromanen Spelar roll av Hans Olsson. Uppsatsen har också ett didaktiskt syfte där det efterfrågas en större medvetenhet kring ämnet sexuell läggning i skolan och utgår från litteraturdidaktikerna Louise M.

Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats.