Medarbetarna sägs ofta höra till företagens viktigaste tillgångar och företagens vinst påverkas till stor del av att rätt medarbetare anställs. En Felrekrytering beräknas kosta företagen i snitt 700 000 kronor och kan även leda till låg arbetstrivsel hos såväl den nyanställde som hos den övriga personalen. Genom kunskap gällande de negativa aspekterna vid rekrytering utarbetades studiens syfte, att studera hur de rekryteringsansvariga ser på Felrekrytering, vad Felrekrytering kan bero på samt hur det kan minskas ur de rekryteringsansvarigas perspektiv. Tre frågeställningar skapades för att nå upp till studiens syfte: Hur ser de rekryteringsansvariga på Felrekrytering? Vad kan Felrekrytering bero på ur de rekryteringsansvarigas perspektiv? Hur anser de rekryteringsansvariga att Felrekrytering kan minskas? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer med rekryteringsansvariga på sex stora företag i Sverige.

Arbetet är en kvalitativ undersökning om uppfattningarna kring orsakerna till Felrekryteringar. Totalt sex intervjuer har genomförts med tre rekryterare från bemannings- rekryteringsföretag samt med tre organisationer som har erfarenhet av Felrekrytering då de anlitat externt rekryteringsföretag. Genom att jämföra rekryterarnas och organisationernas erfarenheter har vi velat ta reda på och belysa vilka problem som kan uppstå i rekryteringsprocessen. Som vi ser det, och som framhålls i teoriavsnittet, är arbetsanalysen, kravprofilen, kommunikationen, organisationskulturen samt matchningsmodellen faktorer som inverkar på denna process. Bemannings- och rekryteringsföretagens uppgift är att hitta rätt man till rätt plats och vad vi erfarit utifrån intervjuerna är att detta ibland kan gå snett.

Uppsatsen behandlar rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet är att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag går till väga vid rekrytering samt hur väl rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet är också att undersöka hur rekryteringsansvariga ser på fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en Felrekrytering. I uppsatsen används inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. När vi nämner psykopater i uppsatsen krävs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen går vi djupare in på vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka på arbetsplatser. Teorin behandlar också rekrytering och att man bör vara så noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater.

I den här uppsatsen undersökts det hur rekryteringsprocessen av inköpsassistenter ser ut i teori och praktik och vilka kompetenser yrket efterfrågar. Ämnet är aktuellt då yrkesrollen som inköpsassistent är svår att definiera och teori har påvisat att rekrytering försvåras av det faktum. Det kan i sin tur leda till Felrekryteringar som kan ge stora konsekvenser i ett företag. Ämnet är också relevant då förändringar inom modebranschen har påverkat yrkesrollerna inom branschen i hög takt vilket resulterat i att samma yrkesroll har olika innebörd på olika företag. Förändringar ställer högre och delvis helt nya krav på rekryterare inom branschen.

Det finns ett flertal studier som beskriver och diskuterar olika aspekter av standardiserade arbetsmetoder och personbedömning i arbetslivet. Till vår kännedom finns dock ingen studie som belyser möjliga effekter av den nyligen lanserade bedömningsstandarden ISO 10667 i förhållande till rekrytering och urval, vilket var ambitionen med denna studie. En ökad förståelse för hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka och motivera organisationer är viktigt ur så väl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. På en teoretisk nivå kan forskningsresultat bidra till den allmänna förståelsen om fenomenet standardisering, och på en praktisk nivå hjälpa företagare att bedöma och utvärdera standardens betydelse för den enskilda verksamheten.Syftet med denna studie var att undersöka och förklara hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka risken för Felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter från två företag som medverkar i nätverket för ISO 10667samt representanter från två rekryteringsbolag som i dagsläget står utanför nätverket.Resultatet av denna studie visar att ISO 10667 i viss mån kan minska risken för Felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval.

Studiens syfte var att undersöka användningen av personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat..

Idag är det allt viktigare att en kommun har en väl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tänk med väl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gå till. Detta för att kunna säkerställa att rätt person anställs till rätt plats då en Felrekrytering kan orsaka lidande både för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med rekrytering samt få en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillämpats på förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anställda på kommunen med någon form av tjänst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjälp till att förstå organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byråkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har även varit till hjälp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att Luleå kommuns upprättande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit välfungerande även om det finns förbättringsområden som skulle kunna förstärka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anställer till största del rätt person till rätt plats och arbetar utifrån de centralt utgivna riktlinjer som finns..

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Eftersom människan är ett företags främsta resurs är det viktigt att redan vid rekryteringen få in rätt medarbetare i företaget. Kompe-tens och värderingar är två viktiga delar som ligger till grund för hur företag arbetar och fungerar. Vi ser att det kan uppstå problem om företag inte värderar dessa lika.Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för hur före-tag arbetar med rekrytering, utifrån hur företag värderar kompe-tens och värderingar.Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats och grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört åtta stycken intervjuer med kandidater som arbetar med rekrytering. Vi har analyserat och kopplat vår empiri till vår teoretiska referensram.Slutsatser: Vi har genom vår studie sett att våra intervjupersoner anser att det är viktigare att en arbetssökande har gemensamma värderingar med företaget än att personen besitter en specifik kompetens i form av utbildning eller tidigare arbetslivserfarenheter.

Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeägda och privatägda klädbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem butikschefer i kedja och fem butikschefer/ägare i privatägd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivån om anställningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Personalen i en butik är en resurs som tillsammans med butikschefen/ägaren arbetar för att uppnå lönsamhet. Rätt personal är då betydelsefullt för arbetsgivaren och en Felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rätt person på rätt plats[1].

Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en Felrekrytering.

Rekrytering är ett aktuellt ämne på arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rätt person är viktigt då personalen är organisationens främsta resurs. Rätt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stärker organisationens position på marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser är att finna organisationens främsta resurs och därför ses rekryteringsprocessen som en åtgärd för att uppfylla organisationens behov.Denna studie behandlar ämnesområdet rekrytering och dess applicering på marknaden. Vi har samlat in vårt empiriska material genom intervjuer med rekryteringskonsulter från två bemanningsföretag och en kommun.

Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag använder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare får därför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig länk utifrån verksamheten i stort och inte bara utifrån det enskilda projektet. En Felrekrytering av projektledare kan därför få ödesdigra konsekvenser för såväl projektet som hela verksamheten. Tvärtom får en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser.

En rekrytering kan handla om allt ifrån att anställa en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anställa en ny chef är en omfattande process då det gäller för företaget att hitta rätt person för tjänsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en rekryteringsprocess går till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig från rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns några skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering.När en rekryteringsprocess påbörjas är det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket är vanligast vid rekrytering av chefer. Därefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det är den som specificerar vad det är företaget är ute efter.Att söka efter kandidater till en tjänst kan ske på flera olika sätt.