Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en Felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.Den estimerade Felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos..

Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november året efter inkomståret, varför Finansdepartementet fram till dess måste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel ända tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomståret har passerat och det finns tillgång till makrovariabler såsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella året. I denna uppsats undersöker vi, på uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbättring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi går grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbättringar. Vi använder, liksom den nuvarande modellen, en så kallad Felkorrigeringsmodell men genomför vissa förändringar i de förklarande variablerna.

Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en Felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta.

I denna empiriska studie undersöker vi den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på Sveriges bilaterala handelsbalans med 11 länder mellan år 1995-2011. Med en Felkorrigeringsmodell i ARDL-format testar vi för långsiktig kointegration. Därefter estimeras den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på den bilaterala handelsbalansen. Vi finner endast stöd för J-kurvsfenomenet och uppfyllt Marshall-Lerner villkor i 2 av 11 handelsförbindelser. Istället observerar vi ett starkare samband mellan real BNP och handelsbalansen.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.