I denna uppsats undersöker jag 33 vanliga svenskars attityder till orden mormor och Farmor, utifrån hypotesen att mormor upplevs som varmare och intimare och Farmor som kärvare och mer distanserat. Undersökningen avser också huruvida en eventuell attitydskillnad kan kop-plas till hur ofta informanten har träffat sin mormor och Farmor. Undersökningsmetoden har bestått i en enkätundersökning som huvudsakligen lät informanten skatta en rad släktskapsord på s.k. Osgood-skalor, men samlade även in uppgifter om informantens umgänge med sin mormor och Farmor under barndomen. Resultatet visar att mormor skattades högre än Farmor och att männen på ett tydligt sätt skattade Farmor högre än vad kvinnorna gjorde.

Vi alla måste ta beslut dagligen. Vi stöter på problem som vi måste lösa, både i vardagen och i arbetslivet. Problemlösning är en stor del av din vardag som grafisk designer, då du jobbar med att bland annat underlätta eller förbättra situationer åt användare. Som grafisk designer jobbar du alltid med en målgrupp i varje projekt. I det här projektet är min målgrupp personer som ser problem som någonting negativt och kallar problem omöjliga, innan de ens försökt ta tag i dem.

The care for the elderly in the municipalities has recently seen the need for a formalized system for quality assurance. Under increasing demands for monetary efficiency while bound by law to retain acceptable standards in health care, there is need for efficient and at the same time quality-assured management. The municipalities often solve this puzzle by introducing systems and standards influenced by theory-clusters such as NPM (New Public Management), TQM (Total Quality Management) or other quality management theories.This essay focuses on how the public administration in the municipalities defines quality and designs and implements system for formalized quality assurance. Our basic view of organizations is institutionalist and our theoretical framework includes theories about quality, NPM and TQM..

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen?Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många.