This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

The aim of this thesis is to study the market for fantastic fiction in Sweden, focusing on the minor publishers and their relationship with the three major publishing groups. The fantastic fiction in Swedish today are generally dominated by bestselling anglo-american authors, especially at the major publishers. The selection of fantastic fiction that is not originally in English and that diverges from the classic, epic high fantasy is often provided by minor publishers. By researching the range of fantastic fiction in Sweden today, and combining that research with qualitative interviews with informants from five minor publishers and Sweden's largest book shop for fantastic fiction, I wish to examine if the minor publishers provide an important alternative for Swedish readers of fantastic fiction. I also intend to investigate whether those publishers actively try to broaden the Swedish market and if they see themselves as a complement and an alternative rather than competing with the major publishers.This is a study in sociology of literature, focusing on a literary genre that is generally regarded as popular or trivial literature.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.