Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på Fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet Fanfiction.

The following study is a qualitative combination of textual analysis and interviews concerning the subject of slashfiction. Slash is a sub-category to Fanfiction, which essentially means non-professionally authored short stories about already existing characters and environments, for example from TV-shows, movies or books. These stories are available on the internet. The main point is to pair two of the male characters together in a sexual relationship. According to previous studies, 90 percent of all Fanfiction writers are female and this percentage is probably even higher when it comes to slash.I have looked into what these stories can be an expression of, by analyzing the construction of gender, sexuality and relationships using the following three questions:Is slash a quest for an ideal equal and romantic relationship?Do these stories represent a resistance against established norms regarding gender and sexuality?What role does transcendence of boundaries play in slash? I have used stories that are derived from the American TV show Supernatural, which generally try to explore the relationship between its protagonists, the brothers Sam and Dean Winchester.  The result gives a somewhat divided picture of slash, as some stories clearly break with traditional gender norms while others seem to uphold them..

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att utifrån originalverket Emma (1815) avJane Austen kunna bedöma vad två verk som inspirerats av romanen bör klassificeras som.De två verken var romanen Amanda (2006) av författaren Debra White Smith ochspelfilmen Clueless (1995) av regissören Amy Heckerling. Till min hjälp har jag lästaktuell forskning inom de två termerna adaption och Fanfiction och utifrån detta gjort enjämförande analys på verken. Resultatet blev oväntat vagt, det visade sig att begreppen lågnärmre varandra än vad jag trott från början. Båda verken kan till viss del ses som enadaption på originalverket, på samma sätt som de även kan ses som Fanfiction. Slutsatsenär dock att de båda verken passar bäst in under termen profic, som är en underkategoriinom Fanfiction där författaren/regissören tjänar pengar på sin modifikation och intepublicerat verket i exempelvis ett obetalt nätforum som hobbyaktivitet..

Uppsatsen syfte är att göra ett skrivmoment i en högstadieklass där eleverna ska skriva en berättelse baserat på Fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehåller teoretiska utgångspunkter såsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna använda till mitt undervisningsmoment. Den innehåller även tre stora undersökningar från tre olika verk. Två av de tre undersökningarna ingår i avhandlingar där alla är peer reviewed, alltså godkända av någon sorts handledare. Den tredje är en bok, Författande fans, som på många sätt är central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet Fanfiction.

I mitten av 1990-talet närmare bestämt 1996 gjordes en film kallad Diary of a Camper. Filmen handlade om en person som satt och lurpassade på sina fiender i ett datorspel. Det som var speciellt med denna film var inte handlingen eller något fantastiskt kameraarbete. Nej det som var speciellt var det faktum att filmen spelades in i ett datorspel. Denna film anses vara startskottet för machinimakulturen som idag omfattar flera tusen utövare världen över.Det var personerna bakom Diary of a camper som myntade uttrycket machinima som är en sammanslagning av de engelska orden ?machine? och ?animation? alltså maskin och animation.

The purpose of this study was to investigate the English writing activities of young Swedes on the site Fanfiction.net to determine what type of differences were perceived between this activity and the writing activities taking place in upper secondary English courses, what effects fan fiction had on their English skills as well as what possibilities were perceived in regards to using fan fiction as a tool of learning. Methods used include an interview study along with a textual analysis to determine changes in grammatical complexity, errors and mistakes. Results indicate that partaking in fan fiction-related communities of practice in English can potentially improve language skills. Results also showed that informants valued interaction and practical language use, largely perceiving the formal teaching of English as lacking in opportunities for practical, contextually relevant and creative language use. However, introducing fan fiction and its practices of peer-reviewing in a formal educational setting was also perceived as risky, at the same time as there existed a sense of optimism that the fan fiction format and its practices could both be used to facilitate learning..

Today, literature is published in a wide variety of formats, it can be published digitally or in the more traditional paper format or as an audiobook. This thesis aims to take a closer look at fan fiction readers? reading habits and motivations for reading, as group accustomed to using different kinds of formats for their reading. It does so by analyzing fifteen responses to an online survey using only open-ended questions. The survey was posted online on fan fiction sites and could be answered anonymously.

Titel: Supernatural- Fans, tolkningsprocesser och meningsskapandeNivå: C-uppsats inom Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marie Louise Öhman och Johanna ÖstlundHandledare: Anna EdinExaminator: Eva Åsén EkstrandDatum: juni 2013Syfte: Studera fansens tolkningar, engagemang och meningsskapande med fokus på den amerikanska TV-serien Supernatural.    Teori: Analysera fansens tolkningsprocesser utifrån Stuart Halls Encodning/Decoding- modell och de tre tolkningssätten, dominant, förhandlande och oppositionell läsning.  Metod: Kvalitativundersökning. Med ett antal enkätfrågor som besvarades av 43 respondenter. För att nå ut till fansen annonserade vi efter respondenter via internetforumet Tumblr.Resultat/slutsatser: Av våra respondenter gjorde majoriteten en förhandlande läsning av TV-serien.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.