Familjestrukturer och föräldraroller är i förändring. Stereotyper av föräldraskap har bidragit till rådande attityder där män och kvinnor i icke traditionella familjestrukturer bedöms mindre fördelaktigt (Brescoll & Uhlmann, 2005). Studiens syfte var att se om attityder påverkas av huruvida föräldern är karriärist eller föräldraledig samt man eller kvinna. En pilotstudie genomfördes för att generera egenskaper för föräldraskap och bestod av 30 deltagare. I huvudstudien deltog 115 personer, varav 69 kvinnor och 46 män.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism.

Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta män i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts på män i landets stadsområden, och svaren har sedan analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar att polygyni har många negativa aspekter och inte alltid är frivilligt, ens för männen. Det indikerar även att traditionen håller på att avta i landets urbana delar. Attityderna förändras och polygyni anses, av många, vara ett problem mer än ett privilegium.

This study is based on six narrative interviews which I conducted with students at the University of Namibia in Windhoek, Namibia. My aim is to find out how these students are creating their identity in the environment of the university, how they look at their family structure and how Namibia´s independence in 1990 has created new opportunities for young people in contemporary Namibia. I have been using postcolonial theory and identity theories to analyse the interviews. Five of the six respondents are from the northern parts of Namibia, Ovamboland, and this area is seen as a rural area. The students have made an emotional journey from the rural areas in the north to the urban area of Windhoek and they feel that they have many new opportunities and they are willing to change Namibia into a more developed country..

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika Familjestrukturer.

The honour norm is strong within the Middle East but is scattered all over the world. As a result of immigration, the honorary context has become more established in Sweden. Violence, committed in the name of honour, is commonly executed by male family members. Thus, young men are forced, in some degree, to participate in the oppression and control of their sisters. Violence exercised in the name of honour, can be traced back to the patriarchal family system in which woman are subordinate to men.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid är en av barnens rättigheter. Frågan är om barn från olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande påverkas av föräldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk används Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser.Tidigare studier har inga entydiga resultat när det rör familjestrukturens påverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller föräldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, däremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort är att se till föräldrarnas könstillhörighet, något denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med båda föräldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförälder med. Detta har lett till att studien fått ett antal resultat värt att nämna, ett är att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda från de som bor med båda sina föräldrar, medan det var genomgående negativt signifikant för de som bodde med sin mor, såväl när det gäller idrottslig som övrig aktivitet.

The purpose of this essay is to explore how social workers view a possible connection between exposure to honour violence and development of mental illness and/or substance abuse. We first heard of the possible connection from a voluntary organization who work in this field and who believe that this connection could be common. We therefore wanted to explore this from the perspective of social workers who come into contact with victims of honour violence: was this something they had noticed? How did they deal with it if it was noticed? We also asked how the possible connection could be interpreted and, supposing the social workers had failed to notice the connection, why this could be. We made five qualitative interviews with six social workers working in different contexts whom within their work come across honour-related issues.

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommitténs definition av psykisk ohälsa skall symtomen pågå under en längre tid, hindra barnet från att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever så många som cirka 400 000 barn med en ensamstående förälder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstående föräldrar påverkas psykiskt av sin uppväxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

I Sverige finns ett brett utbud av föräldrastödsinsatser. Trots att 1,5 miljoner av Sveriges invånare är utrikesfödda riktar sig endast 4 av 60 föräldrastödsinsatser till utrikesfödda föräldrar. Att blanda föräldragrupper med inrikes- och utrikesfödda föräldrar kan bidra till social interaktion mellan människor som inte med självklarhet kommer i kontakt med varandra i vardagslivets olika aktiviteter. Det finns ingenting som säger att en föräldrakurs är givande för en utrikesfödd förälder bara för att en inrikesfödd förälder har utvärderat kursen som positiv. Det finns forskning som visar på att det kan vara svårt att arbeta med föräldrastöd när deltagarna har skilda föreställningar om vad en bra familj och förälder bör vara.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.