När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för Familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och Familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med Familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Vi är intresserade av begreppet matchning i förhållande till Familjehemssekreterares arbete med att få rätt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur Familjehemssekreterare gör när de matchar barn med familjehem och om de använder några specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill också undersöka vilka faktorer som väger tyngst och vad som bestämmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frågeställningarna i uppsatsen är Hur gör Familjehemssekreterare när de samlar in information om familjehem och barn?Används specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer påverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de när de matchar barn och familjehem?Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin består av åtta halvstrukturerade intervjuer med Familjehemssekreterare.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem Familjehemssekreterares föreställningar angående familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frågeområden; definitioner av ?bra? familjehem, förväntningar på familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gällande återföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt och innehåller bland annat intervjuer med fem Familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör familjehemsvård. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera resultaten är; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framträdande resultatet av undersökningen visade att familjehemsuppdraget är ett mycket svårt och krävande uppdrag, då det utöver omsorg och omvårdnad, innebär en hel del kontakt med såväl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.

Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en Familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

This essay is about what considerations foster home secretary may face in their profession and how they use themselves as a tool. We were interested in the family home secretaries as a profession and we found that this area is relatively unexplored. The essay is based on semi-structured interviews with ten family home secretaries from seven different municipalities. To interpret our results, we used Mead's theory of "Mind, Self and Society". Our paper shows that family secretaries are faced with a variety of considerations in the selection of foster homes.

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home?s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories ? the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som Familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad.

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten hanterar familjehemsplaceringar av barn med utländsk bakgrund i svenska familjehem. De behandlade områdena är Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö och Lärjedalen i Göteborg. Områdena är utvalda genom gemensamma faktorer som många ensamstående föräldrar, hög invandrartäthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frågeställningar berör matchningen mellan barn med utländsk bakgrund och svenska familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och familjehem samt hur socialtjänsten tar hänsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjänsten samt litteratur inom området.

Denna studie behandlar ämnet familjehemsplacerade barn och syftet är att öka kunskapen kring familjehemsplacerade barns umgänge med sina biologiska föräldrar. För att uppnå detta syfte har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med två kommunalpolitiker från socialnämnden, två Familjehemssekreterare och två familjehemsföräldrar. Tidigare forskning påvisar att familjehemsvården är indelad i två huvudinriktningar; den behovsorienterade inriktningen och den relationsorienterade inriktningen. Svensk lag och därmed även socialarbetares grundinställning inför umgänget har till stor del anammat den relationsorienterade inriktningen som förespråkar tätt umgänge mellan det placerade barnet och dess biologiska föräldrar, med målet att främja en återförening. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin, dessa teorier tillsammans med den tidigare forskningen använder vi för att analysera vårt material.

Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av familjehem, övervägande och uppföljning.

InledningHandledning i olika former såväl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 år. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i två olika grupper. Vid varje tillfälle är mellan sex till nio deltagare närvarande. Målsättningen är att båda makarna är närvarande vid handledningstillfället. Handledningen sker en gång per månad och pågår under två och en halv timma.Vardera grupp handleds av två socionomer med vidareutbildning och som tillika är verksamma som Familjehemssekreterare.

Denna uppsats intresserar sig för motiven till företagsförvärv. Företagsförvärvens effekter har i många studier visats vara negativ ur aktieägarsynpunkt men trots detta så fortsätter företagsledningar att företa företagsförvärv. Denna paradox har gjort att många forskare intresserat sig för att undersöka företagsledningarnas motiv till företagsförvärv för att på den vägen eventuellt kunna lösa paradoxen. Det empiriska underlaget i sådana undersökningar har oftast tagits fram genom intervjuer med olika personer med djup insyn i företagsaffärer. Denna uppsats undersökning har dock inriktat sig på att använda s.k.

Studiens syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fäder, vilka faktorer som påverkar kontaktens utformning, socialtjänstens föreställningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fäder samt biologiska fäders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frågeställningar berör i vilken utsträckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fäder och socialsekreterares syn kring detta område. För att bringa klarhet kring våra frågeställningar har vi främst använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare på olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har därutöver även skett med hjälp av en orienterande kvantitativ enkätstudie, besvarad av Familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkätstudien var att visa på hur kontakten till de biologiska fäderna ser ut för samtliga barn på en familjehemsenhet i Göteborg.