Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material.

Syftet med studien är att ur ett barnperspektiv få en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig från de professionellas och familjehemsföräldrars. Målet är att vi utifrån våra frågeställningar kring detta ska kunna få en kunskap om hur man bedömer vad som är barnets bästa och om uttrycket ?blod är tjockare än vatten?, alltså att biologiska föräldrar i stort sätt alltid har rätt till sina barn, överensstämmer med detta. För att få detta besvarat har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur upplevs en familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebär det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar på ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgått från barnets bästa under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvägagångssätt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsföräldrar och barnsekreterare.