Abstract Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller Faktionslitteratur.   Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant.

Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De stereotypa föreställningar som valts är synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet.