Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en delmänniskor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

Syftet är att undersöka huruvida övergången till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i några effekter i balansräkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jämföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergången till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstå till följd av övergången till IFRS överrensstämmer med uttalanden gjorda i affärstidningar och annan Fackpress. Vår intention är slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt ändrat framtida beteende till följd av övergången till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad på en kvalitativ metod, eftersom vi ämnade uppnå en djupare förståelse av det vi studerade.

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin?För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning.

Offshoring, att ett företag delar av sin verksamhet till ett annat land, har blivit allt mer uppmärksammat, både av IT-företag och av Fackpress. I denna uppsats har vi undersökt hur informanter vid tre företag i Sverige anser att deras företag har påverkats, organisatoriskt, efter det att de startade sin offshoring till Indien. Utöver detta har informanter vid kringliggande organisationer i den svenska IT-sektorn intervjuats för att ge sin syn på hur offshoring kan påverka den svenska IT-sektorn och dess företag. Resultatet av undersökningen visar att de undersökta företagen har påverkats genom förbättrade arbetsprocesser inom organisationen. Personal har omplacerats eller vidareutbildats inom organisationen.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. Utgångspunkten är frågeställningen Hur förhåller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval från både fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade området Hammarby Sjöstad i sydvästra Stockholm och skrevs år 2000?2010.

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Som nytillträdd socialminister talade Göran Hägglund om det stora behov av reformering han anser existerar inom den svenska psykiatrin i allmänhet, och inom den psykiatriska tvångsvården i synnerhet. Sedan dess har debatten i frågan stundtals varit livlig, både i allmän media samt i fackpress, och planer om en stor, övergripande psykiatrireform har lagts fram av regeringen. I februari 2008 lämnades en första proposition över till riksdagen. Kortfattat innebär det nya lagförslaget att det ska införas ytterligare en vårdform inom tvångspsykiatrin där patienter ska kunna tvångsvårdas också utanför de speciella vårdinrättningar som finns tillgängliga. Även patienter som blivit utskrivna ska alltså kunna beredas tvångsvård, exempelvis i sitt eget hem.

?Happy, happy, liksom? handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.

Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gällande läxans vara eller inte vara samt varför läxor som begrepp är frånvarande i dagens styrdokument. Därför är syftet med vår undersökning att beskriva lärares tankar om läxor. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med lärare som arbetar i skolår 4 till 6.De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:Vad anser lärare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge läxor?Hur och varför ger lärare läxor?Hur anser lärare att läxor påverkar elevers lärande?Av vilken anledning tror lärare att läxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?Huvudresultaten i vår studie visar att alla sju lärarna ger läxor, men att de har olika uppfattningar om vad en läxa är och vad den innebär. Hur och varför de ger läxor är också något som skiljer dem åt.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.