Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i Facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför Facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om Facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden.

Ett informationssystem är ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. När ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krävs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krävs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som påverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. När ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstår förändringar i verksamheten. När det gäller större förändringar på arbetsplatserna i Sverige är det allmänt känt att fackföreningar involveras i processen.

Denna uppsats behandlar ämnet Facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen Facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse. För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd kring välorganiserade arbetstagare och arbetsgivare. Idag är det allt fler arbetstagare som väljer att stå utanför facklig organisering. Detta kan i framtiden bli ett hot mot den rådande svenska arbetsmarknadsmodellen. Idén till uppsatsen väcktes ur föreställningen om att det finns ett behov av att förstå varför medlemmar väljer att gå ur Facket innan man börjar rekrytera nya. Detta för att stoppa tappet så att inte de nyrekryterade snart går ut ur Facket igen.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på Facket samt politiska beslut.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom Facket något som måste ses i en vidare kontext.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på Facket samt politiska beslut.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna.

Dimensionsanalysen visar att det är många anställda som gärna vill se Facket arbetainom ett brett område, i många fall inom flera områden som sträcker sig från dettraditionella verksamhetsområdet till jämställdhetsarbete och mer samhällsövergripandefrågor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhället, då det finnsett grundläggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anställda ändock anser att Fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsområdet. Dimensionsanalysen visade på att Fackets traditionellaverksamhetsområde hade den överlägset starkaste dimensionaliteten.För anställda är Fackets uppgift i första hand på arbetsplatsen, där de förväntas agerai frågor om arbetsmiljö, löner och anställningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat på attdet finns grupper av anställda som snarare ser att Fackets uppgift är att främja jämställdhetoch motverka diskriminering på arbetsplatsen eller att bemöta både traditionella frågor ochjämställdhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske på en samhällsövergripandenivå i första hand..

In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade unionshould organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this newphenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature.

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt Fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar Fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur Facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda.

Syfte: Studiens syfte är att granska hur en organisation kan ändra attityden hos åhörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkäter och deltagande observationer användes som metod i undersökningen. Enkäterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anställda på LO-distriktet i Stockholms län som bestod av ett subjektivt urval. De anställda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

Racial discrimination can occur in many ways ? intentional and non intentional ? and in many places ? perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding ?immigrants?, i.e.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Blockader används för att tvinga fram kollektivavtal med småföretag, även om arbetstagarna på företaget varken är intresserade av det eller är med i Facket. Huvudregeln återfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal?. Här intar småföretag ingen särställning gentemot större företag. Traditionen är stark när det gäller parternas möjlighet att själva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsåtgärder på arbetsmarknaden.