Den här rapporten ingår i en undersökning i syfte att optimera förstärkningsåtgärder för huvudrampen vid J-området i Kristinebergsgruvan. J-området karakteriseras av höga spänningar på grund av stort djup, bitvis mycket dåliga bergförhållanden samt en komplicerad geologi. Ökande metallpriser har gjort att brytningsvärd malm nu finns betydligt närmare huvudrampen än när denna designades. I dagsläget uppvisar huvudrampen och lokala ramper tecken på skador och brott i förstärkningen vilket leder till kostsamma omförstärkningsåtgärder. Målet med denna rapport är att undersöka rörelsezonens omfattning runt huvudrampen i Kristinebergsgruvans J-område.

Ett projekt kallat Skivras 2000 utfört 1996-97 på LKAB visade att de yttersta delarna i skivraskransen inte kan lastas ut. En förbättring tros kunna åstadkommas genom att förändra brytningsgeometrin och bilda en vertikal dragkropp. För att åstadkomma detta förslogs en geometri där tvärorterna flyttats ihop. Syftet med examensarbetet var att studera hur den smalare pelaren mellan ortparen klarar av den belastning som den utsätts för vid brytning av malmen. De metoder som används vid bestämningen av rörelser i och kring pelaren är Extensometer- och konvergensmätning.

Piezoelektriska material används flitigt i olika sensorer då de kan generera en mätbar elektrisk signal vid tryck eller töjning. Arbetet utreder hur ett piezoelektriskt garn innehållandes Polyvinyldiflourid (PVDF) påverkas av faktorer som långvarig mekanisk deformation, fukt och värme. Fokus har legat på det piezoelektriska garnets egenskaper men projektet undersöker också hur integrering i tyg samt applicering i en textil produkt fungerar. Det piezoelektriska garnet har utsatts för ett stort antal tester. I de flesta tester har proverna utvärderats genom cyklisk deformation i en Extensometer.

Vid LKABs gruva i Malmberget tillämpas metoden skivrasbrytning. När en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hålrum. Detta hålrum propagerar normalt uppåt som en följd av att det oförstärkta taket gradvis rasar in. Processen benämns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsväg.

Kiruna står inför en samhällsomvandling där prognoser för mardeformationer är den viktigaste inputen till beslut av dyra investeringar. I takt med deformationernas utbredning avvecklas viktig infrastruktur, bostäder etc. och ersätts av ny sådan. Denna process kommer att fortgå under en lång tid framöver. Prognoserna för markdeformationer i den norra delen av Kiirunavaaragruvan är svårare att förutsäga då brytningen i området efterlämnar en s.k.