Undersökning av färgen i förhållande till innehåll i Mark Rothkos abstrakta verk. Studien innefattar en undersökning i hur man skriver om färg i anslutning till Rothkos abstrakta målningars innehåll och huruvida färg kan avgöra betydelser..

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta Expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien..

Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 ? 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen..

Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska Expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska Expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget..

The purpose with this study was to see the relation between gymnastic pause and concentration to find out the students in a first grade experiences and thoughts about gymnastic pauses in the classroom. I have made a qualitative study to fulfill my purpose, I have observed students before and after the gymnastic pauses, carried through gymnastic pauses with the pupils and interviewed pupils in group.Previous research shows that the good working atmosphere and concentration has improved when pupils have had gymnastic pauses but it is difficult to say how it looks in the long term when the research doesn?t show that.In my study, it appears that the gymnastic pauses make it calmer in the classroom. Some of the pupils believe that they have had a better ability to concentrate after the gymnastic pauses while some pupils believe that they have not had a better ability to concentrate. Some pupils say it's good to get a break to carry on with the schoolwork during the entire lesson.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten.