Syftet med uppsatsen är att belysa de bevissvårigheter som uppstår när den skattskyldige har levt under Existensminimum utomlands. Uppsatsen förklarar begrepp inom bevisningen, som bevisbörda, bevisvärdering och beviskrav. Den tar även upp begrepp som är nära sammankopplade med dessa, som utredningsansvar och officialprincipen. Uppsatsen försöker att, med hjälp av ovanstående begrepp, reda ut vem som har bevisbördan, utredningsansvaret osv. i taxeringsmål i allmänhet och skönstaxeringsmål i synnerhet.

På 1980-talet var det låneboom i Sverige. Det var lätt att låna pengar utan säkerhet. När sedan fastighetsvärdet sjönk och arbetslösheten ökade drabbades många av ekonomiska svårigheter. Det var under denna tid som behovet av en skuldsaneringslag kom, skuldsaneringslagen trädde i kraft år 1994.Vid en skuldsanering skall den skuldsatte leva på Existensminimum i fem år. Överskottet fördelas mellan borgenärerna.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på Existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på Existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på Existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 och innebär att överskuldsatta personer kan få en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begränsad tid leva på Existensminimum och under denna tid avbetala så mycket som möjligt på sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushållen ökat sin belåning avsevärt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt många i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering ställer lagstiftaren vissa krav på vilken typ av skulder och under vilka förutsättningar som en gäldenär kan beviljas skuldsanering, dessa krav återfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebär kan inte utläsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis måste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 år och en mängd fall har varit upp till prövning i domstol och där har den huvudsakliga frågan varit om de krav som uppställs i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har även Skuldsaneringslagen varit föremål för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.