Erytrocyten, den röda blodkroppen, innehåller proteinet hemoglobin (Hb) vars främsta uppgift är att transportera syre till kroppens alla vävnader. Tillgången till tappat blod från blodgivare är mycket viktig inom sjukvården. Det är viktigt att blodpåsen tappas, hanteras och lagras på rätt sätt för att undvika onödig hemolys av erytrocyter. För att se till att hemolysgraden håller sig under det rekommenderade gränsvärdet på <0,8 % utförs regelbundna kvalitetskontroller på Erytrocytkoncentrat (e-konc) vid förvaringstidens utgång som är 42 dagar. Syftet med studien var att undersöka hur hemolysgraden (%) i Erytrocytkoncentrat stiger under förvaringstiden, samt att se om upprepad mekanisk hantering vid tillverkning av dessa påverkar hemolysgraden.

SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka om isolerade hematologiska patienters fysiska aktivitetsnivå kunde förbättras med hjälp av en skriven individuell vårdplan och ett motiverande samtals förhållningssätt, samt om en ökad fysisk aktivitetsnivå kunde påverka behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar. Metod: En kvasiexperimentell design valdes och interventionsgruppen jämfördes med hematologiska patienter på en motsvarande avdelning i södra Sverige. Personalen på interventionsavdelningen fick en kort motiverande samtals utbildning. Sexton patienter inkluderades i varje grupp, 13 patienter slutförde studien på interventionsavdelningen och 12 i jämförandegruppen. Patienterna skrev aktivitetsdagböcker dagligen och all aktivitet räknades om till METs (Metabolic Equivalent of Task), ett validerat sätt att mäta fysisk aktivitet. Resultatet: En signifikant skillnad på METsmedelvärden framkom i de två grupperna, 11,1 METs/dag i interventionsgruppen mot 6,8 METs i jämförandegruppen. Avseende behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar är det signifikant skillnad enbart på isoleringstiden.

Cirka 500 000 blodenheter transfunderas i Sverige varje år. Uppskattningsvis får mer än 100 000 patienter blod varje år vilket motsvarar cirka två blodenheter per transfunderad patient. Modern blodtransfusionsbehandling utgår från en metod där blodkomponenter avskiljs från givarblodet och patienter får bara de blodkomponenter de behöver enligt ordinationer. De blodkomponenterna som vanligtvis används är Erytrocytkoncentrat, plasman och trombocytkoncentrat. Kirurgiska ingrepp, trauman och olycksfall, brännskadebehandlingar, tumör- och leukemibehandlingar, förlossningsblödningar, blodbyte på nyfödda, anemier är exempel på tillstånd som kräver blodtransfusionsbehandling.