Knowledge is frequently discussed in modern society, and has been since ancient Greece. Our goal is to examine the content of two political documents with the desire to point out their visions about how the Swedish school system should be shaped, in relations to knowledge. More precise this essay is going to concentrate on two specific political parties, Folkpartiet and Vansterpartiet and their official programs on the subject school and education, to see what they say about knowledge. The choice is made on the basis that these parties political standings differ most from each other, in the left/right scale in politics. The qualitative analysis takes its main base from Aristotels concepts of knowledge; Episteme, techne and fronesis, and Bernt Gustavssons modern defenitions of them.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, Episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

AbstractOur life-experiences and our background form the way we act and the activities we are involved in. The overall purpose in this thesis has been to study what habits are to be found in different activities related to the outdoors and how these habits have been developed. Hopefully this work can contribute to a better understanding of the meaning of habits in our lives and thereby play a part in a further differentiated talk about habits and knowledge in society. The background and my theoretical approach has been three views of habits:In practice these patterns of habits are not separable so this approach should be seen as a way of making the development of habits clearer. Another purpose is to study how the following concepts can be related to habits: Reflection, master-apprentice, episte?me, techne, phronesis, interest and tacit knowledge.

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete på Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. Utifrån frå-geställningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick också från att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjälpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras på mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet från totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter på Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgått fån tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrån de fyra kunskapsformerna Episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, Episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, Episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

AbstractKnowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it Episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge.

The aim of this Master?s thesis is to study how public librarians? view mediation of fiction: the knowledge needed, the thoughts expressed about their own and other adults reading of fiction and how the informants define their roles as mediators of fiction. The method used was qualitative interviews with six librarians at main libraries in Swedish cities of different sizes. The theoretical starting points are Louise M. Rosenblatt?s reader-response theory, Michail Bachtin?s theory of speech genres and Åse Tveit?s and Jofrid Karner Smidt?s theories about mediation of fiction.

The aim of this study was to examine what knowledge social workers express about home visits in child welfare investigations and how they know what to do. Sixteen social workers who work with social investigations concerning children were asked to discuss the topic home visit in three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden. The social workers in our focus group interviews mainly discussed the purpose of the home visit, what social workers do during home visits and furthermore their opinions about guidelines and policy documents regarding the home visit.  To get an understanding of what type of knowledge is the basis for social workers use of the home visit, we used Polanyi's concept of 'tacit knowing' as well as the Aristotelian theory of knowledge containing three forms of knowledge, that is, Episteme, techne and fronesis. We found that the displaying of ?tacit knowing? was a consistent feature in all groups, as they had difficulty expressing their knowledge use.

AbstractThis work is a pilot study intended to show what an experienced teacher of Swedish in first grade teaches and how she teaches. A further aim is to test methods for the analysis of Aristotle?s forms of knowledge in order to elucidate the teaching of reading and writing. As regards theory, the study proceeds from rhetoric and its doctrine of forms of knowledge according to which the whole in communication consists of Episteme, techne and phronesis. The methods involve analysing the content of the communication and analysing speech acts, rhetorical figures and paralinguistic expressions.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna Episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna.Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik..

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.