Under Hösten 2011 startade ett mediedrev mot Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt, där han anklagades för att ha bluffat till sig för mycket i bostadsbidrag. Den här uppsatsens uppgift är att undersöka vilka strategier Juholt använde sig av i sina försvarstal utifrån statusläran och om han argumenterade efter det. Undersökningen är intressant då Juholt misslyckades i sin kommunikation till allmänheten under krisens gång. Jag fann att det man trodde var en ursäkt från början visade det sig vara undvikande av ansvar. Även medias roll visade sig ha en avgörande betydelse då de satte dagordningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu. Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; Entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn..